fredag, mars 31, 2006

Solidaritetsbloggen!

Så här står det på Unicefs hemsida:

Vi vet att det går att skapa en bättre värld för barnen och vi vet hur man gör – men vi måste hjälpas åt. UNICEF får inga pengar från FN utan är helt beroende av frivilliga bidrag och vi behöver ständigt bli fler som kämpar för barns rättigheter. Din insats kan vara skillnaden mellan ett värdigt liv och ett liv som tar slut innan det knappt börjat.

Det spelar ingen roll hur mycket tid eller pengar du kan bidra med. Det viktiga är att vi är många som strävar mot samma mål. Tillsammans blir vi en ännu mäktigare kraft som kan förändra vardagen för allt fler barn världen över.

Klicka dig fram här till vänster för att välja hur just du vill hjälpa till.


... Nu finns ett alternativ! :) Farsan Baloo har skapat Solidaritetsbloggen, en alldeles lysande idé! Häng på du också!

Min egna Blodiga Maria

Så går det...












...när man lämnar sin tomatjuice på golvet.




(Näe, som tur var så är det ingen sprit i!)

Here we go again

Jahaja.

Nu måste darling också vara hemma idag. Nerdragen i influensaträsket av lilla crrly. Nice.

Men han jobbar ändå. Så klart.


Så hans telefonsamtal ackompanjerar jag med trumpetstötar i bakgrunden. Så tjusigt så.



... Jag har i alla fall en så himla platt och fin mage nu!!! ;)

torsdag, mars 30, 2006

Influensa

I söndags trodde jag inte att det kunde bli värre.

I måndags var jag övertygad.

Tisdagen var ett helvete.

Onsdagen ännu värre...

Idag är det torsdag. Och jag har inte sovit en blund på grund av halssmärtorna. Så fort jag försöker svälja det minsta saliv vaknar jag av smärtan och vill bara gråta och skrika. Så jävla frustrerande.

Hur jäkla sjuk ska jag bli innan det vänder??

Ringde i desperation till vårdcentralen. Jag hör aldrig av mig till doktorn i onödan, men nu hade till och med inom-vården-jobbande mamma tyckt att jag kanske ändå borde.

Shit, att man kan vara så förutsägbar?! "Jag har ... ont i halsen", kraxade jag fram. "Jaa, du också!" sa sköterskan i telefon glatt. "Väldigt, väldigt ont, eller hur? Du har åkt på en influensa som grasserar här nu, det tar minst en vecka innan det vänder, hur länge har du varit sjuk nu?"


Minst en vecka. Innan det vänder!!!!


Kan man dö av influensa? För nu känns det så på riktigt.

tisdag, mars 28, 2006

Wet dream

Jag har just drömt våta drömmar om – Lasse Åberg.

Han var på studiebesök på mitt jobb och jag smet ifrån och hånglade upp honom lite överallt. Han var dock ganska måttligt intresserad, jag kan inte förstå varför... Han frågade istället om nån blondin som skymtade förbi (min gamla klasskompis??): ”Den där Jessica... är hon bra i sängen?”

Jag, avfärdande: ”Jag vet inte, har inte testat henne.” Därpå ivrigt: Men jag är! Och jag har varit kär i dig sen jag var tio år!”

Japp, här blev det seriöst minsann. Jag sa även: ”Du är mitt livs kärlek!” och min slutreplik var: ”Vill du ha mig så vänta här ute på mig när jag slutar.”






Måste jag förtydliga att jag har feber…?

måndag, mars 27, 2006

Musikfeber?

Riktigt usel kattmatte är jag, så himla tråkig. Hemma med feber, ligger bara och sover, orkar inte leka och knappt gosa. Rör bara på mig när jag skriker NEJ!! med sårig hals när de små skuttar omkring på bordet eller slåss så tussarna yr.

Guah.


Men vilken jävla tur att jag är hemma i min egen säng!


Stressad bara, har absolut inte tid med detta.......

söndag, mars 26, 2006

Indo on tour (?!)

Ojojojoj, vilka dagar, vilken resa!

Så otroligt många intryck, jag har inte smält det hela än. Vet dock att jag aldrig lär komma mig för att skriva utförligt om alltihopa, även om jag föresätter mig det, så det får bli en rapport i nåt slags telegramstil:

Lång resa, trång bil, roligt sällskap, massor med bra musik i bilen (Indo så klart, Chicks on Speed, Jarre, Ultravox, Regina Spektor, Khaled/Faudel/Racid Taha [rai!]), trop de langues dans ma pauvre tête (ja, svenska, tyska, engelska, franska, holländska, haha... + arabiskan i raimusiken dårå...)...

Tja, lite mer utvecklat då: Suverän konsert!! Dock rekommenderas ej att dra på sig migrän lagom till den. *ajsomfan* Och så spelade de inte min favvolåt (Les Tzars), men vaffa, de har ju en skapligt lång karriär med en aning många låtar att välja bland så jag ska ju inte klaga. De spelade klassikern Trois nuits par semaine och det var kul, det märktes att många hade varit med förr när det gällde gester och sånt man skulle göra; i nyss nämnda låt var det tre fingrar (tumme, pek- och långfinger som sträcktes upp och viftades med). Ja, det var röj. Och cree lyckades få vingar när Nicola sträckte sig ner mot publiken; plötsligt var hon där och fick tag i hans hand, weee. Lyckliggjord! :)

Ja, vi gjorde alltså denna musikresa genom Europa med cree och hennes kompis som är sångare i ett svenskt band som är känt i vissa kretsar (typ synthare, särskilt lite äldre folk), men detta band är mycket större utomlands. En sån jäkla sjuk grej hände när vi var på väg från konserten till hotellet: Vi tog taxi och bad chauffören stanna vid en mack för vi ville ha öl och mineralvatten. Bilen svängde in på en nattöppen mack och stannade. Min darling och sångaren-i-svenska-synthbandet klev ur och gick fram till en lucka där bensinmackstjejen jobbade. cree och jag väntade i bilen. Hon förklarade att hon inte fick sälja öl så sent på kvällen men vatten fick vi. Darling pratade franska hela tiden med henne men svenska vid sidan av med kompisen. Tjejen i luckan sa på franska: "Bla, bla, bla, bla, Indochine?" Darling sa: "Javisst", på franska. Tjejen lyste upp och sprang och hämtade papper och penna och bad om autografer!! Shit, hon hade frågat om det var de som var Indochine, inte om de hade varit på Indochinekonserten! Hahaha. Darling fann sig snabbt, greppade pennan och spretade dit "Nicola". Kompisen klottrade något oläsligt bredvid.

Sen tog de sina vattenflaskor och rusade tillbaka till bilen och höll på att dö av garv. Så sjukt!! Stackars tjej, haha... Så förvånad hon måste ha blivit om hon såg bilder av bandet i tidningen nästa dag, vad de hade förändrat sig...! :)

Vi stannade hos kompisar i Bryssel på väg tillbaka, gud så skönt att slippa hotell och att vara bland mysvänner. Aldrig, aldrig, aldrig mer hotel Formule 1!!!!!! Fy fan, hela hotellet kändes som en jättebajamaja, haha. Cellskräck, bacillskräck, flera av mina fobier ploppade fram, läbbigt. Så som sagt, Bryssel var ett paradis. Och sexton grader varmt och sol!!!!!!!!! Med andra ord, gott folk, det finns hopp, vi har skådat våren, den existerar, kommer hit snart, snart, vi gjorde en extrabeställning. Vilket än så länge inte har hjälpt; i skrivande stund är det i södraste Sverige någon plusgrad och snöyra. Men dock!

Kompisens synthband har legat på ett belgiskt skivbolag och när vi ändå letade Indo- och andra skivor i Bryssel passade kompissångaren på att kolla efter deras egna skivor, men han kom inte på det förrän efter att flera skivbutiker redan var avverkade. Däremot tittade en ur personalen på cree och honom och sa: "Ni ser coola ut, spelar ni i ett band?" (Han var väl tillräckligt bildad för att se att de inte var Indochine i alla fall, haha...) Visst, sångarkompisen berättade och guuud, vilka lysande ögon skivbutikskillen fick!!! :) Han spelade själv också i ett band och sa att det var "ungefär samma musik som er, elektronisk pop".


Tänk... igår körde vi igenom fem länder! Woawoa. Sjöng oss igenom dem. Så idag... har jag jäkligt ont i halsen! Känner mig mörbultad! Alltså, efter migrän inne på ett bajamajahotell känner man sig icke särdeles kry. Och dubbelvikt i en trång, fullastad bil i flera dagar... Men jäklar, vad mycket kul vi har haft!!!!!

Till nästa gång får dock cree and her friend skaffa körkort...

:)

onsdag, mars 22, 2006

Sök och du skall finna -- crrly

Listar ord som folk har sökt på för att ramla in hos mig:


Utfall (jamenvisst)
Alpackor (ååh!)
Herbjörg Wassmo (en av favvisarna)
tjafs (??!)
randiga converse (jadå!)
kall näsa (alltid!)
kallaste mars sen 1942 (det sägs ju så)
butterkaka recept (haha, crrlys matblogg?!)
"Raggningsknep" (hmmm?)
den ultimata kärleksförklaringen (jo, såna får jag mest varje dag faktiskt...)
vuxenpoäng (ett och annat, sure)

Indo! Indo! Indo!

Nu har jag bara, av förklarliga skäl, Indochine i huvudet.


Imorgon får jag se dem... :)



Jadå, de finns fortfarande. Turnerar dock bara i franskspråkiga länder. Senaste skivan kom rätt nyss, är en dubbel och heter Alice et June. Väldigt bra! Rekommenderas, men är svår att få tag på i Sverige. Är ni sådana att ni har möjlighet att ladda ner låtar rekommenderas, förutom 80-talshitten "Kao Bang" förstås, min favvo "Les Tzars" och, från senaste skivan, "Belle et Sébastiane" och "Starlight". Mmm!

måndag, mars 20, 2006

Att kolla in...

... då tid och tillfälle finns: www.frivillig.se

Fuck it.

Men shit, vad orättvist att Blogger strejkar när jag äntligen vill skriva nåt.


Bajs.





Funkar det här tro?



Om ett par dagar är jag här:



Och ser på:




:)




Bilderna knyckta här.

Bus...

Hihihi, jag känner mig så busig när jag inte bloggar...!!




Men...

Heh.

onsdag, mars 15, 2006

Överhettad

Alltså...


Har drömt mardrömmar i över en vecka.

Är konstant trött.

Har de senaste dagarna dessutom varit kåt, dyster och finnig och har jäkligt ont i lederna.

Det är väl den gamla jävla pms:en som slår till.



Men jag känner mig också överhettad i hjärnan. Insane in the membrane, liksom. För mycket som snurrar. För mycket som känns. För mycket som tränger sig på.

Ja, ni vet.

Ni som liksom jag jobbar med en mängd fönster i datorn öppna samtidigt och försöker hålla sig uppdaterade överallt samtidigt, på samma gång som man ska vara både social, rolig, intelligent och empatisk och lyssnande på jobbet.

GAAAAH.



Men jag kommer snart tillbaka.



PS. Men jag har i alla fall skrivit ett argt brev till en dum politiker idag. Hehe. Så lite duktig är jag.

tisdag, mars 14, 2006

Telefånigt

Jag blir så otroligt yr i huvudet av allt mobilgrejs nu, och ju mer jag försöker ta reda på, desto krångligare verkar det och desto vimsigare och tröttare blir jag!

Sagem? Franska mobiltelefoner. Verkar finnas enkla och billiga. Som säljs i Sverige. Kanske det, kanske.
Gör sen ett mobiltest. Då får jag hela tiden Alactel överst. "Alcatel", va?
Tittar vidare. Och fastnar för något som heter Sendo. ???

Hjääälp...



Nu ska jag åka till en mobiltelefonaffär och förvirra och irritera dem, moahaha.






Jag är bara så jävla rädd att jag ska bli fullständigt omkullpratad och komma hem med en värstingdesigngrej med kamera och musikmaskin och allt tjafs som jag inte vill ha...!!! Tänker på pappa, som skulle ha den minsta och billigaste svartvita tv:n när de var nygifta och inte hade råd med möbler utan sov på trasmattor (ja, jag är gjord på trasmattor i Svängsta, kan det förklara en del, kanske?!), och så kom han ändå hem med den största färg-tv:n, med fjärrkontroll...! :-o

Dagens länkar

Hurra! Snart är det dags för klippning, min årliga. :p Har inte klippt mig sen... i oktober--november för ett och ett halvt år sen, då jag snaggade mig. Det är dags nu, liksom. Nu ska jag dock svika min glada, galna frisör och istället gå till en ekofrisör, hurra! Inga fler läskiga giftiga cancerframkallande produkter i mitt hår! Hur ljuvligt låter det inte med "1 timmes klippning (inkl. konsultation, schamponering och efterbehandling/örthårsköljning samt indisk eller Shiatsu hårbottenmassage"?! :) Läs även om ekofrisören här och här!


Och... min darling blir gaaalen på min mobil... så fort han ringer mig och jag svarar så tar batteriet slut. Every time. Utan förvarning. Blir lite jobbigt. Och det är ju inte bara han som råkar ut för det; värre är det om man pratar med nån man inte känner, som en läkare eller så. Kul om de tror att man kastar på luren i örat på dem! Så att. Nu så är det dags. *tar ett djupt andetag* Att skaffa ny mobil.

Och nej, jag vill inte ha en massa finesser. Bara jobbigt. Ingen kamera, ingen bluetooth, ingenting. Bara lätt att ringa på (mest bli nådd på) och att messa med (ja, hela 1--2 sms i månaden, typ). Däremot är det viktigt med:

* så lite strålning som möjligt
* så bra batteri som möjligt (dvs lång "passningstid", som det heter)
* så lång samtalstid som möjligt (för att slippa ladda batteriet stup i kvarten)

samt

* större telefonbok än den jag har idag! Döm om min förvåning när den blev FULL, liksom!! Skumt, verkligen. Nu måste jag ta bort någon för varje nytt nummer jag lägger till.

och

* möjlighet att spara flera sms än vad jag har idag... typ fem sex stycken. Dåligt! :-/



Så idag har jag utrustat mig med The Phone House föredömliga katalog där man själv kan titta i tabeller och jämföra. Priset är inte superviktigt, men jag vill gärna behålla mitt abonnemang eller åtminstone mitt nummer.

Strålningssiffrorna, SAR-värdet, tittar jag även på här.

Nytt inlägg... eller så.

Ja... Publicerar man detta har man väl rätt att pinga?!

Bloggerstrul

Jag kommer inte in på min bloggs förstasida. Så himla konstigt. Blogger trasslar... Men jag ska bara se vad som händer om jag skickar detta.



"Kallaste mars sedan 1942", enligt DN. Jotack. Det känns så otroligt vältajmat att ha grävt ner en palm i trädgården i somras!

måndag, mars 13, 2006

Aruba: ödlor

Gaah, jäkla Blogger, blir vansinnig, vart tog mitt inlägg vägen?! Nytt tappert försök:

Över hälften av all världens ödlearter bor på Aruba. Ett faktum som storligen oroade mig innan vi reste. Jag gillar inte ödlor. I alla fall inte såna som ser ut som skräcködlor. Små, platta ödlor, fine with me, men så fort huvudet är uppe i luften, så fort de har vassa taggar och fjäll på ryggen, så fort klorna ser groteska ut – då klarar jag inte av det. Drömde en massa mardrömmar innan vi åkte. Hade sett för många bilder, hade läst för mycket. Inte alltid bra.

Nåväl. Att vi bodde omgivna av tusentals ödlor blev vi snart varse. Som tur var höll de sig utomhus på vår gård, men så fort förmiddagssolen började värma var de framme och låg och solade sig. Små söta rackare, i roliga färger. Bara fina. Man fick dock se upp var man satte ner fötterna för de slank runt som kvicksilverhala små ålar. De stack fram sina små huvuden och hoppades på mat när vi dukade fram. Vi såg dock till att inte smula eller spilla, för vi ville inte ha dem efter oss hela tiden… SÅ kul var det inte.

En stor iguana såg dock darling, den klättrade i en blomsterspaljé men hann givetvis undan innan han hann hämta kameran. Så otroligt skygga de var! En såg jag också, sista dagen, den slank upp i en palm så att allt man såg av den var en kraftig svartbeige svans.

De största iguanorna bor dock bland de enorma hotellkomplexen, de dumma turisterna matar ju dem tjocka och präktiga där; det värsta är att de sen gärna skuttar ner i poolen efter folk och simmar bakom och tigger mer mat… Vilken panik man skulle ha…! :-o

Nåväl. Som ett led i nåt slags egen kognitiv terapi (jag ryser som fan när jag skriver detta!) publicerar jag några ödlebilder. Håll till godo.






Ett turistpar stod och glodde in i dessa buskar. Vad tittade de på?! Jomenvisst, en iguana, dock inte särskilt stor. Iguanorna är förresten fridlysta, för de ansågs vara en delikatess att koka soppa av, så det finns inte många kvar.



En liten gynnare i aloe vera-växterna på vår gård.



Här har vi en rätt stor en. En ren bonus faktiskt, för jag tog egentligen en bild av utsikten!



En mini... så liten så den nästan inte syns. (Klicka på bilden!) Sötnos med pepparkornsögon.



Ytterligare en rackare från vår gård.

söndag, mars 12, 2006

Idag har jag...

... bloggat, bloggat och bloggat. Samt hängt på diverse mer eller mindre obskyra sajter.

Nåväl, tagit en promenix också, med kamera och make. Den sistnämnde tyckte att crrly + kamera + promenad kändes som att rasta en hund...





Och hela tiden har jag mått uselt över att jag inte skriver min jävla artikel.

Mer Karibien: strand


En strand uppe i norr. Paradiset?


Läskigt skeppsvrak, från början en båt sänkt för att dykare skulle ha nåt att titta på (...) men i efterdyningarna av en orkan sjönk plötsligt vattnet undan, och nu ligger detta i det fria.


"Som att befinna sig i en varm fön." Visst var det så!


Strandstolsperspektiv...


Mer paradis.

Vårtecken

Om man tittar riktigt, riktigt noga, så...











Lite optimistisk måste man väl få vara?!

Livsnjutare






Är det någon mer som har ett husdjur som älskar att basta?!

(Ja, jag gör en paus i Karibienbilduppladdningen...)

Livsnjutaren.

I Oranjestad


Hamnen.



Inne i köpcentret vid Renaissance Hotel.



Torget.



Dockhus? :)

Kontrast

Som en motsats till denna iskalla marsmånad ska jag försöka lägga ut fler februarisemesterbilder från Karibien. Inshallah -- om Blogger vill.





Ytterligare en lärdom

crrly: - Vilka fina stolar du har! En Pippistol?! Och... är det en Muminstol?
Alma, 2 år: En Snorkfrökenstol!







Heh. Ja, så klart. Jag hade glömt vad Mumins syster heter! :-/




Snorkfrökenstol.

fredag, mars 10, 2006

Tänk vad man får lära sig

Man lär sig något nytt varje dag. Jo, faktiskt, med mitt jobb så.

Dagens första aha-upplevelse är: en bågfil är en metallsåg!

Logiskt?






PS. Typiskt att när jag väl skulle slänga upp härliga solsemesterbilder igår så strulade Blogger å det grövsta. Jag återkommer med det projektet...

torsdag, mars 09, 2006

Innan Blogger lägger ner HELT ikväll...

... vill jag bara säga en sak:





Idag har jag gosat med en ELVA DAGAR gammal bäse.

Surf's up









I starkt motljus ser himlen grå ut, tyvärr! Det kan jag garantera att den inte var...

Bilder från Karibien

Nä, nu så... lägger jag äntligen ut lite bilder från vår semester!

Och eftersom Blogger + bilder = %$#£@]/%& ungefär, så tar jag bara några i taget.


Kommentera gärna! :)




Detta var inte alls särskilt svårt att lämna...



Så här bodde vi.

onsdag, mars 08, 2006

En städerskas blogg

Tack för alla era städtankar. Hinner inte svara på era kloka och roliga funderingar just nu, ville bara lägga ut en städerskas blogg här. Väldigt kloka tankar, tycker jag. Tänk... om man kunde få hjälp hemma som löneförmån...? Att fyrtio procent av de manliga börsföretags-vd:arna har hemmafru säger väl en del.

tisdag, mars 07, 2006

Mer om städning

Mer om städning då... Ett outtömligt ämne, tycks det.

Hade en liten mejlväxling med en kollega för ett tag sen om just detta. Hon och jag har det likadant fast tvärtom, kan man säga. Hon är pedant, precis som min make...

Vi kan kalla henne Svea och hennes man Bertil. Så här skrev Svea:

Jag är så innerligt trött på att inte kunna leva utan ett välstädat hem (vilket du verkar klara hur fint som helst. Hur gör man? Låter man bli och titta eller är det bara så att man trivs ändå?) Inser det absurda i att ha så höga krav på ordning och reda med en väldigt arbetande man, tre barn och en hund. Har börjat jobba på det men detta sitter djupt! Mitt projekt nu är att jag ska låta det bli så smutsigt hemma att Bertil inte står ut, det kommer att bli oerhört jobbigt. Får se hur det går.


Jag:

Hmmm, det där med min stökighet hemma har nog att göra med att jag är praktisk och rationell, vill jag intala mig. Om jag ändå ska använda en grej om "ett tag" (som kan vara allt från tio minuter till en vecka...) så lägger jag inte undan prylen (tidningen, blanketten, broschyren, klädesplagget, whatever) för då måste jag ju sen dessutom snart ta fram det igen!

Onödigt jobb liksom. Så då kan det lika gärna vara kvar. Då känner man sig gärna motarbetad när Någon Annan Viss Person inte tänker likadant och istället går och "gömmer" mina saker!! :p
Särskilt gäller detta brev etc som ska postas eller tas med hit som jag lägger fram på hallgovet kvällen före - "stök" tänker karln min och lägger det på mitt skrivbord.

Att jag överhuvudtaget aldrig ens ser att jag har ett skrivbord under alla pappershögar beror faktiskt mest på Älskling. Ja, det är sant. Han lägger ALLT han betraktar som "stök" där. Och så får det ligga... tills jag sen - efter nån vecka kanske? - kommer på att visst fan, var var nu det där viktiga papperet?? Jo, då ligger det... NÅNSTANS i nån hög på mitt skrivbord... Grrr. Mitt skrivbord som jag dessutom försöker ha en viss ordning på! En ordning som uppenbarligen bara jag kan se. I ett par dar. För sen hamnar det annat där igen...

Men sen är "smutsigt" och "dammigt" en helt annan sak. DET står jag bara inte ut med. Jag klarar inte av smutsigt kök eller badrum eller dammiga golv - å andra sidan kan jag gå och må illa av det i ett par dar innan jag orkar göra nåt åt det, hrm...

Det gäller kanske att vara uthållig för dig... men å andra sidan får det inte utvecklas till en maktkamp, då blir det nog j-t jobbigt.

Och: De andra stökar ju inte ner för att reta dig, så ta det inte personligt.

Good luck.


Svea:

Åh, vad sånt här är intressant. Du har det precis som Beril. Vi har en stor bytta där jag lägger alla papper som stör mig. I går till exempel la jag instruktionsboken till kameran där, den låg i vårt sovrumsfönster och störde (mig då, ingen annan). I går kväll gick Bertil omkring och letade och när jag frågade efter vad så sa han: "Instruktionsboken till kameran, jag vet att jag la den i fönstret, perfekt plats i och med att jag vill lära mig kameran och snabbt kunna ta fram boken."

Han har ett enormt tålamod med att jag lägger undan allt så han alltid måste leta efter saker som han vet precis var han lagt. Och barnen, hur ofta säger inte de: "Mamma! Säg att du inte har slängt... "(typ nån liten lapp som betydde väldigt mycket för dem.)
Nog om detta, vi har att jobba på. Lovar att meddela eventuella framsteg.



---------------------

Det är faktiskt ett intressant ämne. Hur har ni det med städningen? Vem städar hemma? Och vem har då upptäckt först att det behövs? Eller städar ni antingen det behövs eller inte? Hur ser det ut i familjen, har du ärvt din slarvighet eller eventuella pedanteri av någon släkting? Städar barnen, och gör de det av fri vilja?

Skit också

The Knife på Mejeriet är slutsålt.

Och jag missar Thåström när han är här nere... för då är vi i Göteborg. Å andra sidan ska det bli svinkul där också: 30-årsfest och så hoppas vi hinna med våra två nya Göteborgsmåsten (när man var liten var det Paddan och Liseberg...): Världskulturmuseet och Universeum.

måndag, mars 06, 2006

Snabbläsar-crrly

Efter att jag skrev förra blogginlägget tidigare ikväll så har jag, bland annat, både påbörjat och läst ut en bok till: Det svider lite, av Anna-Lena Brundin. Underbar!! Jag asgarvade jättemånga gånger, hon är fantastiskt rolig. Rekommenderar denna också! :)

Fler böcker! :)

Hmm... "Råkade" titta in på ett antikvariat... där de också har nya böcker. Hur länge har jag velat ha böcker av Laxness?! Vet inte. Länge är det i alla fall. Ända sen jag såg ett tv-program om honom. Ååå, han verkar ha varit så jäkla klok och bra. Och nu fick jag tag i inte mindre än tre böcker, och det roligaste av allt är att de är på isländska också! :)

Alltså, följande trilogi i isländsk-svensk parallellutgåva av Halldór Kiljan Laxness köpte jag:

Íslandsklukkan/Islands klocka
Hið ljósa man/Den ljusa mön
Eldur í Kaupinhafn/Brand i Köpenhamn



För örvigt har jag läst ett helt annat slags isländsk bok nyss: Kvinna i grönt av Arnalður Indriðason. Rätt så bra... för att vara deckare (en genre jag oftast har svårt för), men jobbig med så mycket kvinnomisshandel. Betänk då att jag just hade avslutat Annie Proulx Dragspelsbrott, också den en hemsk berättelse om vitt slödder och en massa våld -- men ååh, vilken bok! Rekommenderas å det varmaste.

söndag, mars 05, 2006

crrly är vimsig

Bokade biljetter till Brokeback Mountain, var lycklig över det i ett par timmar, tog promenad, lagade mat... och glömde att vi skulle åka iväg! Heh. Hur är det möjligt då?! Fick duscha och äta på en kvart, sen körde vi, och hann.

Mmmmmm, vilken film. Se!

Pigdebatt?

Läste ett intressant inlägg hos utlandssvenskan Zornkvinnan och skrev en jättelång kommentar... som jag helt sonika klippte ut och nu redigerar och bygger på och gör till ett eget inlägg.


Jag skäms att tillstå detta men jag var aldrig riktigt insatt i "pigdebatten" som rasade i våra medier för ett antal år sen. Säkerligen till stor del för att den helt enkelt inte angick mig, men också för att jag redan då insåg hur oerhört komplex den är och hur svartvitt många människor såg problematiken.

Nu bor vi i ett stort hus och min man tjänar bra med pengar, men han jobbar jämt, jämt. Visst, han kommer ofta hem vid 20--21-tiden, men då sätter han ofta på datorn och fortsätter jobba till midnatt eller så. Jag har inte riktigt koll, för på sistone har jag gått och lagt mig före honom, ensam.

Samtidigt är han pedant. Vilket jag inte är. Det enda vi verkligen BRÅKAR om är städning.

Jag har ingen energi; jag har en elak tarmsjukdom som tar en hel del, jag jobbar heltid och bilpendlar dessutom på en extremt vältrafikerad och livsfarlig väg, så jag är ofta ganska slut när jag kommer hem. Oftast är det enda jag orkar med på kvällarna att sitta vid datorn eller sova eller läsa. Absolut inte städa. Dessutom ser jag ju, enligt min man, inte ens när det behövs...

Och äntligen har jag börjat hålla med honom om att vi kanske skulle behöva hjälp med det där. Istället för att ägna helgerna åt städning skulle vi ju faktiskt kunna hitta på roliga grejer, när vi nu ändå skulle kunna ha råd att ta hjälp av någon, liksom.

Eller ta mina frilansuppdrag, som jag aldrig hinner med, eller orkar. Dem skulle jag kunna skriva på istället för att städa på helgerna!

Förut var jag av åsikten att man inte skulle bo större än att man kunde ta hand om sitt hus själv, men nu gör vi ju det ändå... och det vore så fantastiskt skönt att ha någon som kom och dammsög ibland åtminstone. Varför skulle det vara mer skamligt än hemtjänst till exempel, egentligen? (Jo, för att vi är "unga och friska"... men är det egentligen fel att fixa arbetstillfällen åt andra? Givetvis tänker vi betala vitt.)

Ändå kan jag inte komma ifrån känslan av att det hela är jättepinsamt; det känns verkligen som ett nederlag att inte kunna se till att hålla det snyggt omkring sig, och när man inte ens har barn...! Det känns inte bra, det gör det inte. Är det något slags liten Jante som sitter och viskar i mitt öra, månntro? För det gör han inte på min man. Alla andra klarar ju av sin egen städning, varför inte vi? Så resonerar jag/Jante. Men är det värt det, ska vi verkligen fortsätta må dåligt över detta med städning, år ut och år in? När vi nu ändå har råd, ska vi inte...?

Vi har pengar men inte tid, det känns som ett klassiskt dilemma. Ja, ett klassiskt "övre medelklass-dilemma" alltså; jag är högst medveten om att det för det stora flertalet är tvärtom eller att man inte har vare sig det ena eller det andra.

Det här är fan inte enkelt att blogga om. Snacka om ilandsproblem, bokstavligen. Det tar verkligen emot, och jag hade tänkt att hålla det hemligt, just för att det är så pinsamt. Jag borde liksom vara emot detta jättemycket, jag känner ju det! Men det är så kluvet. Nej, jag vill inte ta hit någon stackars polska eller estniska som ska gå här istället för att plocka potatis eller bär. Nej, ingen ska få rota i mina grejer heller. Det är många "nej"; exempelvis fattar jag inte varför så många betalar sina (givetvis utländska) städerskor (ja, för de är kvinnor) svart -- hur snål får man bli? Knappast en bra protest mot "skattesamhället" utan bara helt fel signaler. Hur kan det vara att det anses okej att göra så även bland till exempel advokater?



Gah -- jag blir galen. Hur jag än resonerar känns det fel. Vad tycker du, hur hade du gjort, hur gör ni, hur skulle du göra om du hade råd?

Konsumentmakt


Köper du giftbananer?



Från Ordfront Magasin

Makten i ditt köp

Den lilla grodan som hoppar mellan de två gyllengula bananerna är datoranimerad. Den måste vara det, för grodor har porösa, genomträngliga skinn och är mycket känsliga för vad de vidrör. En riktig groda hade inte tålt att klättra på ett par bananer Gran Cavendish Klass A (den typ vi européer är vana vid) vars skal är täckta med gift. Om de inte är det kan de inte vara så där helgula.

Ändå bär bilden av grodan och bananerna ett ekologiskt budskap. Grodan har till och med ett litet leende indigitaliserat. Budskapet är: Chiquita samarbetar med Rainforest Alliance, och har fått en del av sina plantage certifierade av denna »oberoende miljöorganisation«.

Denna Washingtonbaserade organisation är ekonomiskt beroende av bidrag från de företag man bevakar. Verksamheten finansieras genom försäljning av miljöcertifikat. Organisationen har aldrig återkallat något. Dess finanser är inte transparenta. Miljöpolicyn är grumlig, till exempel tillåts bara bekämpningsmedel som är godkända i USA och EU. Inte helt rå-ekologiskt, med andra ord.

Men det är ändå intressant att Chiquita, före detta United Fruit, för inte många decennier sedan ett företag som gav USA:s hårdhänta »bakgårds«-politik ett hänsynslöst och girigt civilt ansikte, nu tar sig tid och pengar till att lansera sig som »ekologiskt«.

Av Johan Berggren; läs fortsättningen på artikeln här.

Vuxenpoäng

Iskallt hus (vi sitter med fleecetröjor och raggsockor och under filtar framför tv:n och datorn) men 13 000 i elräkning. För ett kvartal alltså.

Direktverkande el suger, verkligen. Det blir att kolla upp luftvärmepump.

Och inhösta fler vuxenpoäng...





För visst är Energi ett sånt där Vuxenord, liksom Försäkring, Moms, Kärnkraft, Ansvar och Svångrem. Och Löntagarfonder. Ord i bruna fönsterkuvert, sånt som Dom Vuxna pratade om med Allvarsrynkor. I alla fall på 70--80-talen. Sånt man har hållit sig ifrån, så länge det bara var möjligt...

lördag, mars 04, 2006

Globetrotter?

Hur många länder har du varit i? Testa på Aftonbladet!



Mitt resultat:

Du har varit i 29 länder
Det märks att du är intresserad av att resa. Men det dröjer ett tag innan du blir en riktig globetrotter. Om du besöker fem nya länder varje år tar det har du besökt de flesta av världens länder inom 30 år!


Men det är lite klurigt. Jag har t ex varit i Jugoslavien medan det var ett enda land, och kommer inte riktigt ihåg exakt var men vi åkte runt, så där chansade jag. Och var är Aruba på listan då? Jag har inte alls varit i Asien eller Oceanien, och i Nordamerika bara i USA än så länge, liksom jag i Afrika bara har varit i Tunisien.

Drömresan är Kuba innan Castro dör och ön blir ännu en amerikansk delstat, och så kombinera det med en träff med alla släktingar i Florida.

Vilken är din drömresa?

Kvällspromenad
















Var ute på kvällspromenad med kameran för ett tag sen...

En bokslukares bokreafynd

Kikade ju som sagt in på en bokhandel som jag misstänkte kunde ha kvar en del efter den värsta rusningen, och jodå, jag köpte:

Blonde av Joyce Carol Oates
En annan stad. Kvinnligt och manligt homoliv 1950--1980 av Margareta Lindholm och Arne Nilsson
Beppe. Biografin av Klas Gustafson
Den siste samurajen av Helen Dewitt
Pianolärarinnan av Elfriede Jelinek
Systrar i jeans. Andra sommaren av Ann Brashares


... samt ett par bäbisböcker som jag inte nämner här, ifall, ifall nån läsare (s bäse) föräras nån av dem nån gång...


Vad har du köpt på bokrean?

fredag, mars 03, 2006

Beröm

Pust, vilken dag! Otroligt att jag orkade släpa mig upp imorse, fattar knappt hur jag tog mig hit till jobbet. Konserten igår var fantastisk! Eller nej, det var den egentligen inte, den var för kort, och så spelade de inte så många av de låtar jag gillar jättesupermycket. Men jag var uppe på scenen och dansade och hade mig i vanlig ordning, hehe. Very skojigt. Några har frågat mig om bandet; de brukar kategoriseras som "feministisk elektropunk", det låter väl kul? ;) Kolla här också, för exempelvis tour dates, de kommer även till Stockholm och Göteborg snart!

Jag har fått så mycket beröm idag!!!!!!!! Otroligt. Först av en medarbetare jag inte ens har träffat, hon mejlade och tackade för mitt jobb med intranätet och spåksidorna i personaltidningen. Wow, liksom. Hon är dessutom allmänt känd för att vara jäkligt sur och snäsig. Sen får jag en massa beröm av chefen för ungefär samma saker! Och därpå får jag ett långt underbart mejl av Annika, som jag blev alldeles rörd av. Och generad. Såna överdrifter, liksom. Tack!! :)

Även för övrigt har dagen varit bra mycket bättre än jag nånsin kunde tänka mig när jag slog upp mina gråblå imorse. Min tur att bjuda på fredagsfika, jag bjöd på mammas dinkelbullar som gjorde succé. Det är så skönt när andra bakar åt en! :) Sen supergod lunchbuffé, rester från gårdagens fackmöte. Så jäkla gott med bland annat pastasallad och en suverän tapenade. Därefter kom en älskad, tjänstledig kollega och hälsade på med två av sina söta barn. Hon hade med sig fika! :) Mmmm. I övrigt har dagen bestått av en massa flams och trams, vi har så sanslöst kul så ofta här och jag är så tacksam över att jag har ett så roligt och givande jobb med skojiga kolleger.

Nu ska jag som vanligt stödja Par i mat och sen åka hem och mysa. Förhoppningsvis hinner jag städa lite först så att min man också kan koppla av och bli på myshumör...

Ha en skön fredagskväll! :)

torsdag, mars 02, 2006

Duktig

Igår var jag så duktig så jag känner inte igen mig själv: Först jobbade jag som vanligt, sen snokade jag upp en bokhandel som är lite obskyr och belägen i ett white trash-område, tänkte att de säkert har böcker kvar som jag vill ha på rean, och yeeaah, det fanns det, tjoho. Ska lista dem här när jag kommer hem och har dem framför mig. Sen åkte jag hem och joggade (!!) och sen lagade jag mat (!!!). Tvättade och sånt också, och sen hade jag dessutom tagit hem jobb, som jag gjorde i sängen.

Fast jag kan inte låta bli att undra när man ska få tid till att umgås med sin man, att prata med honom, att städa sitt hus och så en hel del annat förstås som jag gärna skulle vilja, träffa vänner t ex. Man hinner fan ingenting när man jobbar heltid; fram för sex timmars arbetsdag, så delar vi på jobben som finns.

Ikväll ska jag åtminstone på konsert: Chicks on Speed, weeeeeee, ses vi där? :)