Resfebrig

Ja, herregud, snart bär det av, och crrly har varit så resfebrig idag så det är inte klokt. crrly har varit tvungen att försöka gå sakta (lätt när man är stressad!) och med små, små steg, för annars har det känts som om hon skulle spy. Herregud, som sagt.

crrly har kört ut darling + Mini-crrly hela tiden för det funkar inte annars. Darling och crrly packar på helt olika sätt. För att inte tala om Mini-crrly då.

Darling: svisch, svisch, fyllt sin väska, klar!
crrly: Skriva packlista... Pricka av, plocka saker än hit och än dit, fundera... Skriva längre packlista, hämta ditten där och datten där, ta fram fler väskor, fundera, lägga ner saker, flytta om, tänka lite till, pricka av packlistorna, skriva dit några saker till.
mini-crrly: Plockar ut saker ur de halvfyllda eller nästan helt fyllda väskorna, sprider ut det lite överallt i huset och lägger istället ner annat i väskorna, påsarna och necessärerna. Exempelvis ett par av sina strumpor i en vadderad necessär mamma hade tänkt använda som kylväska.

Vad ska vara incheckat och vad behöver vi i handbagaget? Intressant var när vi provvägde väskorna. Vi vägde och packade om, vägde och packade om... Till slut vägde väskorna mycket mer än vad som var tillåtet! crrly och maken rev sitt hår, visste varken ut eller in men tog itu med att syna väskornas innehåll. Man kanske inte måste ha med fyra olika solcrèmer? I och för sig halvtomma, men ändå. Och en ny tandkrämstub! Så onödigt. In med den i badrumsskåpet, ta den som nästan är slut istället. Men så mystiskt, hur kan väskorna väga så mycket?! Till slut kom crrlys make på att vågen stod inställd på pound istället för kilon! Så kan det gå.

Ja, så kom crrly på att det ju trots allt händer att väskor kommer bort på vägen. Och hur kul är det att vara den vars väska kom bort och som nu står utan alla sina kläder, inklusive badkläder, favoritkläder och underkläder? Nej, gör om, gör rätt, beordar crrly sin dyre make. Som alltså får packa ur halva sina väskor för att sen låta dem fyllas med såväl crrlys som Mini-crrlys prylar och kläder.

Men så där är det hela tiden. crrlys man har nog också resfeber fast han aldrig skulle erkänna det, den resande affärsmannen personifierad liksom, för hans hjärna är helt virrig, crrly känner inte igen honom. När crrly frågar, ber, uppmanar och tjatar så säger han ja -- och gör sen tvärtom!! crrly sliter sitt hår.

crrly är ganska stressad... för när hela familjen har gjort resor på sistone har crrly glömt väldigt viktiga saker hemma. Under Karlskronaresan i somras till exempel, då var hennes livsviktiga mediciner kvar hemma. Gah, vilket krångel innan crrly fick tag i numret till sjukhuset och lyckades ringa under telefontid, övertyga sjuksköterskan om att läkaren måste skriva ett e-recept och inte bara ett vanligt, finna ett apotek i Karlskrona som hade kvällsöppet och sen hitta dit. Pust! Och då var crrly ändå i Sverige... Det blir värre nu om samma sak inträffar.

Dummast är att Mini-crrlys saker trots allt väger en del... Särskilt alla böcker som lär krävas för att hon ska sitta någotsånär still under resorna. Och en liten utan sittplats får bara ha tio kios packning! Pfff, det är ju ingenting. Inget handbagage heller, utan det ska räknas in i vårt. crrlys smarta lösning? En Pippi-klippdocka! :-) Mini-crrly är ju som sagt galen i Pippi, och detta lär hålla henne sysselsatt.

Återkommer med berättelse om flygresan!

Free-eedag

Wow, min allra sista föräldraledighetsdag går mot sitt slut. Nu tar baby darling över ett tag innan det är dags för dagi... förlåt, förskola. Ja, min älskling The Arbetsnarkoman ska vara pappaledig! Tjohej, jag har nog inte ens fattat det än! :-)

Och ännu mer overkligt, nästan i alla fall, är att vi på måndag måste vara färdigpackade för då går vårt flyg till sunny Florida! Sure, frost, men vadå. Skönt skare bli!! (Pun not intended. Nästan ...)


Hallåååååå, crrly, vakna, du måste fatta det här nu!! Den ett och ett halvt år långa isoleringen i hålan, i villahelvetet nr 1, är bruten! Du ska komma ut bland folk! Tänka på att vara properly dressed (eller i alla fall påklädd), prata om annat än "Titta katten!! Vaad säger katten??", "Har du bajsat i blöjan?" och "Ska vi gå ut och gunga nu?" och ja, kickstarta hjärnan, wow! (Usch, alla dessa "wow"-utbrott påminner mig om en viss frk Carola i exas, typ... Ska genast sluta med dem.)

Nej, det är så overkligt. Det är så overkligt. Det känns nästan lika overkligt som det gjorde för ett och ett halvt år sen, drygt, när jag slutade jobba och gick hem för att föda barn. Herregud. (För att inte tala om hur overkligt det är då! Va, har jag gjort nåt sånt?! Haha!)


Nå, vad gjorde vi då, Lillan och jag, under vår sista dag ihop? (Nej nej, det är inte så definitivt som det låter! Alls. Jag ska jobba deltid framöver, GÖTT!) Jo, Lollogos kom hit med sin stora vackra mage. (Ja, hon är gravid, om nån undrar! ;-) Lillan tycker så mycket om henne. Vi åt mellis (som på vuxenspråk heter typ andrafrukost), lekte och pratade. Lillan sov ute, läänge. (Kors i carportstaket!!) Sen åkte Lollo till sin bm (= barnmorska, för er som inte är så hemma i jargongen... ;-) och då ville Lillan se en Pippifilm. Så oväntat. Hon är helt Pippibesatt, den ungen. Vaaar kan hon ha fått det ifrån?!

Sen åkte vi på ett slags terapisession, det är minsann mycket sånt nowadays, och jag fick mig några saftiga sanningar serverade, så häftigt med saker som liksom ruskar om hjärnan lite.

Sen, tja, sen, då kom vi hem och då var det faktiskt dags att natta Lillan, och sen har darling och jag firat med varma mackor, Ecologica-vin och en massa prat och mys. Det här känns så jäkla busigt!! Han ska vara hemma från jobbet, hihihi!




Tack, Lillan, för de här första arton månaderna med dig.

Mina fina T-shirt

Citatet från den fina, fina Dalai Lama-T-shirten jag köpte i Göteborg:

Never give up
No matter what is going on
Never give up
Develop the heart
Too much energy in your country
is spent developing the mind
instead of the heart
Be compassionate
Not just to your friends
but to everyone
Be compassionate
Work for peace
in your heart and in the world
Work for peace
and I say again
Never give up
No mater what is happening
No matter what is going on around you
Never give up

H. H. The XIV Dalai Lama

Oss lurar ni inte

Vi har fått ett nytt utskick från Ica, Mina varor. Man får alltså rabatt på varor man ändå handlar. Enligt dem, får jag lägga till. För nej, vegan-crrly och hennes vegetarianfamilj har inga hemliga laster, inga som Ica känner till i alla fall ...

Den här gången har nog Ica ändå bitit sig i tummen och skitit i det blå skåpet och allt vad det heter. Listan på varor som crrly med make och dotter får rabatt på nästa gång följer här:

Tagliatelle fullkorn, Ica Gott liv -- Ja, ok, den har vi kanske köpt, även om min man inte gillar EVM (egna varumärken).
Solhavre -- Bra! Tack! (Gäller dock bara en enda förpackning, lite snålt. För så vegan är jag inte att jag orkar bry mig om att D-vitaminet är utvunnet ur fårull. Synd bara att jag vet det.)
Grovbröd m äpple, Ica -- Hmmm. Se tagliatellen, ovan.
Plastpåsar, valfri, Toppits -- Jag ställer mig lite frågande även till denna, kan inte minnas att vi har köpt plastpåsar i parti och minut precis, men visst ...
Chokladkakor, standard, Ica -- Haha! Minns ni vad jag skrev sist?! Nej, den här har vi nog aldrig testat.
Rotfruktsmix, eco, Ica -- Hallå där, en enda gång har vi köpt den!
Barndesserter/mellanmål, Hipp -- Nejnejnej, stopp där, inga barnmatsburkar i det här hemmet! Dottern har konsekvent ratat det, så ... Nix!

Slutligen ... *trumvirvel*

Grillkorv/hot dogs, Scan -- ??!! Vad kan slakteriföretaget ha betalat för att få Ica att gå med på att omvända vegetarianfamiljen genom att de skulle få nästla sig in bland våra varor?!

Nä, "Skit i Scan, bli vegan!" Yeah. För den gick vi inte på! :-)

Mini-crrly har ordet

"Jag är ett och ett halvt och hittar själv mina julklappar i garderoben, jag!"


;-)





Mamma hälsar: Suuuck...

Världens bästa Vegania

Hurra!

Vegania är tillbaka! Massor av fantastiska veganska recept. Ni är efterlängtade!

Nu har vi gjort ett klipp

Mini-crrly är klippt för första gången. Vi har väntat tills det gick att klippa av så pass mycket att det blev en tofs att spara, och nu var det verkligen dags. Luggen åkte av, den långa luggen alltid full av mat och -- nu när hon var förkyld -- snor (sorry, alla äckelmagade!). Den enda som lyckades sätta upp hennes lugg var min dyre make, och han var inte alltid tillstädes för att göra det. Mig tog det en arg, svettig, sedermera uppgiven halvtimme att få dit ett par tofsar i huvudet på den galna, vilda, mer och mer ilskna ungen, nästan vareviga gång, och nej, det är det inte värt.

Så, dalmasfriss vare här. Haha. Men rätt coolt ändå. Plötsligt har hon en frisyr, liksom. Och hon ser så stor ut!

Snopet

Här tror man att man ska på härligt varm sol- och badsemester i Florida, och så mejlar släktingarna där och skriver att de har frost!! Frost. In sunny Florida?! Där apelsinerna och citronerna och grapefrukterna växer?! Galet. De har till och med kallare än vi! Hur kan det få gå till så??

Och hur tusan ska vi packa nu??? Snacka om att man får vara beredd på allt. Efter att ha hälsat på hos släkten ska vi nämligen ner mer söderöver, och där hoppas vi på i alla fall 20--25 grader. Celsius alltså!

Här har man ratat Mallis och Kanarieholmarna för att istället åka längre, till något verkligt solsäkert, och så är det kallt där! *muttra*

Tisdagstankar

Weeee, vilken bra dag, trots dunderförkylningar hos hela familjen. Så mycket bra hände. Jag fick till exempel ett mejl av en gammal god vän (från barndomen alltså). Visserligen mejlade jag honom först men jag hade hört att han hade eftersökt mig och så kom jag mig äntligen för att kontakta honom igår. Fick alltså ett svar idag, ett långt, roligt, med en massa minnen och nostalgi. Ska bli kul att svara på!

På kvällen kom jag iväg och fyndade en massa kul på ett ställe som vanligtvis säljer saker till förskolor: möbler, leksaker med mera. VIP-kväll med 35 procent rabatt, två rearum och en massa supergott fika! :-) Och oj, vad jag handlade. Såklart. Bästa fyndet var en påse med diverse träjärnvägsdelar, någon Briokopia med tåg, kurvor, tunnel, färja med mera, för bara 125 spänn! Bultbrädan kostade bara 30 kronor. En sandlådeform föreställande en katt kunde jag inte låta bli när den bara kostade 2 kronor. En hel del konstnärsmaterial köpte jag också, perfekta julklappar till släkting med alldeles nytt intresse för att teckna och måla. Hurra!

Annars försöker vi spara pengar till solresan vi gör snart. Den går till Florida, och dollarn har ju gått upp med 25 procent... så det blir inte jättebilligt precis. Vi ska därför bo lite längre än vi tänkte från början hos mina släktingar där! Det blir kul att träffa alla, tre generationer.

Jag har också pratat med förskolan, biträdande rektorn där. Och det känns så himla bra!! Jag, kontrollmänniskan nr 1, har givetvis en mängd tankar och funderingar och grubblerier och farhågor, men nu känns allt mycket bättre. Är vi friska nästa vecka ska vi kontakta avdelningen och hälsa på där. Om de är relativt friska på dagiset också förstås, vi tänker bara inte dra på oss något nu när vi snart ska åka ...

Ja, och så har det äntligen lossnat med alla mina auktioner på Blocket. En hel del sålt redan, och en hel del annat på g. Har faktiskt fått mejlförfrågningar om allt. Kul, cash behövs!!!

Inatt blir det öronproppar på som vanligt för att jag ska kunna få åtminstone ett par timmars sömn. För usch, vilken radar man utvecklar när det gäller att höra ens barns skrik! Två dörrar räcker inte på långa vägar. Och nej då, barnet är förstås inte lämnat åt sitt vrålande öde, den ömme fadern sover där. Eller försöker.

Japp, sovdags alltså. Tänk, hur trött jag än är är jag aldrig tillräckligt trött för att lägga mig i tid! Det är ju nu jag börjar komma igång ... Så jag ska väl läsa en stund som vanligt; nu är det Kärlekens raseri av Ian McEwan. Gillar den, den är otäck och väldigt skickligt skriven, man sugs in i berättelsen och jag har väldigt svårt att lägga den ifrån mig. (Gah, vaför blir det bara klichéer när man ska skriva om en bok?!)

Nej, slutblajat för ikväll. Men apropå böcker: Vad läser du?

Torrboll?!

Det är roligt med skyltar. Den här tilltalade mitt sinne för humor, en sen kväll på Ica Maxi. Japp, det är mitt nya, ensamma kvällsnöje. Storhandla efter 21.00.

Vad är en torrboll? En som man kan köpa, alltså? Skylten hängde för sig själv i fönstret utan några produkter som kunde ge någon ledtråd. Är det en sån där grej man kan ha i duschen? Fast för fyrtionio kronor på extrapris?! Hjälp mig, tala om, upplys mig!

Observera dessutom att denna torrboll är av standardmodell. Inga extra finesser där inte. Nähä.

Undrar hur många som nappade på erbjudandet. Undrar hur många som förstod erbjudandet.

I terapi för att bli galen!

Ååååh, det händer som vanligt jättejättejättemycket i crrlys liv, så mycket att jag är för stressad för att ens ha hunnit skriva något om det. Sorry! Jag har inte alls tänkt lägga ner bloggandet, skriver så mycket på andra ställen bara, men från och med nu ska jag prioritera crrlybloggen(s läsare) istället, lovar!

Jodå, det sker en massa både bloggbara och icke bloggbara ting i crrlys liv. Här får jag ju hålla mig till de som är mer bloggbara! Exempelvis ska vi snaaaart resa till sol och värme... mmmmm! Hur efterlängtat och förtjänat som helst.

Och mini-crrly ska börja dag... förlåt, förskola. Ojoj. Men innan dess ska hennes dyre fader vara hemma med henne ett tag. Och jag ska börja jobba! Det blir skönt att sätta igång hjärnan litegrann, minsann. Jag jobbar heltid över jul och nyår, men det blir ju inte så många dagar, och sen kommer jag från och med mitten av januari och för oöverskådlig tid framåt, att jobba halvtid, det vill säga femtio procent! Hurraaaaa, vad skönt! Med det hoppas jag att få det bästa av två världar. Missförstå mig inte nu, det är underbart att vara hemma med en busig ettochetthalvtåring, men hon är ganska svårstimulerad nu, gamla mamma kan faktiskt vara ganska tråkig i längden, och dessutom befinner hon sig i en för alla ganska påfrestande för-trotsålder, då allt mamma gör är fel, fel, fel.

En till stor grej i crrlys liv är att jag numera går i KBT, kognitiv beteendeterapi, och jag gör det med det uttalade målet att återigen bli GALEN! Japp. Det ska bli så skönt. I och med att jag tillhör de mer grubblande exemplaren av vår art har det inte varit helt igenom nyttigt att gå hemma isolerad med mina tankar alltför länge, och med en milt sagt besvärlig graviditet och sen en "fussy/highneed baby" (ja!) så har det sannerligen inte varit lätt att behålla sitt gamla vanliga knasjag. Men nu ska jag återfinna henne!

Jag sa ju till mig själv redan förra året (högt, på promenad vid havet): "Jagär ju galen och glad. Nu gäller det bara att hitta tillbaka till det också!" Just det. Och det ska jag få hjälp med nu. Jag gör redan en del bra saker för mig själv, exempelvis försöker jag numera att begränsa mitt umgänge till människor som tycker om mig och som dessutom visar och säger det. Låter kanske självklart, men för mig är det inte det.

Nej, jag har gett och gett av mig själv åt för många håll under alldeles för lång tid, någonstans måste jag få påfyllning också. På sistone har jag haft så lätt för att känna mig totalt dränerad på energi, och den måste jag återfå! Annars går det ju ut över min familj och mitt barn, och de är ju faktiskt de viktigaste jag har. Jag måste bara förstå att jag själv också tillhör de viktigaste jag har... och så tycka om mig själv. Det finns så fina ord, självrespekt och såna, som jag gärna vill ha lite av. Om jag får be.

Min terapeut är otrolig, en sån klok människa. Senast skrev hon upp en massa på en whiteboard, en massa kloka, fina ord, och jag satt där och läste dem och beundrade henne för att hon är så vis -- och så slog det mig att det ju var mina egna ord! Det var jag som satt där och sa dem! De kom ur min hjärna! Hon skrev bara upp allt som kom ur min mun. Tänka sig. Att jag är så smart?! Men vilken förmåga hon har, att locka fram allt sånt ur folk! :-)

Yes, yes, yes, allt flyter på så fint nu, jag ser framtiden an med tillförsikt och en stor portion framtidstro, och det känns så ovant (det var nog längesen) men bra!

Tidigt jul-STÖK hos crrly

Varför, åh varför, fick jag för mig att det var en jättebra idé att fotografera katt plus ettochetthalvtåring tillsammans till årets julkort?!

Den lilla, vilda katten kom förstås icke på tal, däremot hamnade den stora, något lugnare men dock mycket envisare missen mitt i skottlinjen.

Tänk ändå att katten var så snäll och låg still hela tiden och lät sig bli blixtrad i ögonen och utspökad i en larvig luva. (Tofsen var ändå lite kul.) Dock blev ettochetthalvtåringen lite väl uppspelt, tänka sig, och ryckte hela tiden mössan av katten samt langade blixsnabbt och åt alla håll iväg all rekvisita jag med möda hade samlat ihop och arrangerat. Därpå var hon lika fort på väg bort, ut ur bild igen.

Resultatet? Tja, mest en massa sånt här:

Hej, jag leker med mina fötter en stund,

för de har visst trasslar in sig av allt bus.

Notera hur rumpan kvickt försvinner

ur bild till vänster. Katten har ej längre

någon luva. Tomtedockan är ivägkastad
(också den till vänster). Filtarna i oordning.



Tralalala, haha, du kan inte fota mig!
Vadå vara tomte? Vadå lovat?! Ha!

Däckad för en sekund. Ivägslängd

Po i bakgrunden. Bland annat.



Bus, bus, bus, bus ... Jag är

upptagen!

Nå, någon bild blev nog förvånande nog nästan acceptabel. Vi får väl se vad som så småningom väntar i brevlådan hos några av er! ;-)