måndag, december 29, 2008
Nattchock
Fick lite respit vid datorn så här mitt i natten, oväntat, råkade däcka dottern som var oförskämt pigg och sprallig alldeles för länge ... och så ramlade jag över ett besked som jag nu sitter här och känner en oerhörd chock och sorg över. Jag har levt i en bubbla så länge nu och knappt kikat fram från mitt lilla ombonade gryt på månader, år, men när jag nu gjorde ett försök och läste runt bland lite bloggar hittade jag alltså beskedet om att Alter Ego har gått ur tiden. Så jävla grymt, jag är så ledsen. En klok och stark kvinna som jag hade en del kontakt med, vars blogg jag läste, jag gillade hennes rättframhet, humor och styrka, och så åsikterna. Nu finns hon inte mer.
Nej, jag visste inget. Så nu måste jag smälta detta.
Jag hoppas att du har det bra nu, Helène.
Förkylt
Tillbaka från julledigheten, sitter på jobbet. Omgiven av idel attjiiiii och attjoooo. Alla nyser utom jag (än!), och jag sitter givetvis i mitten.
Men jag tänker tänker tänker fira nyår ändå, älskade myssläktingar kommer, och vi ska ska ska hålla oss friska.
Så det så.
Bacillskräcks-crrly har sprungit och tvättat händerna sjuttioelva gånger idag och hållit andan när nysattackerna anfaller från alla håll (det hjälper jättebra, har ni inte hört det?). Skönt att jag inledde dagen med att springa runt (jag var ensam då) och tvätta allas tangentbord och datormöss. Det behövdes, kan jag säga. *urk*
Imorgon är det jag som tar med min Echinacea-brus. Om det är någon kvar; en viss ettochetthalvtåring här älskade den drycken. Nej, det är inte bra för barn. Men hon knyckte mitt glas och sprang iväg med det. Jaja, hon behöver väl också hålla sig frisk. (Det är hon! Jag vet ingen friskare unge och älskar amning.)
Snabbisar
Fick just ett mejl som förbryllade mig. Från Bilddagboken. Där stod det att de skulle behandla mitt ärende. Såvitt jag kommer ihåg har jag inte kontaktat dem men läste mejlet. Aha, det var den 12 juni som jag hade problem med att ladda upp bilder! 12 juni. Vad snabba ni är på Bilddagboken, tack för det! ;-p
Katter, katter
Slösurfar (på lunchen!) på jobbet... och hittade en sida med skojiga kattbilder. Inte kan man någonsin få nog av såna?! Nä, tänkte väl det. Håll tillgodo! Klicka på länken här till vänster, gå sen till Fotogallerier under Medlemssidor, och fortsätt därifrån in på Roliga galleriet. Där klickar du på "VÄLKOMMEN in i galleriet!" (Eller funkar den länken direkt härifrån, tro? Testa!)
Uppdatering: Japp, det gör den, men utan ramar. Mer stilrent?
fredag, december 26, 2008
Hoppning

Vad står det egentligen på skylten?
Buss-shoppa -- varför inte köpa en buss?
Bus-shoppa -- var busig nog att gå och handla?
Buss-hoppa -- modern form av att jumpa på isflak, eller ska man kanske byta buss i farten?
Det senare förslaget får mig dessutom att tänka på historien om någon (vem det nu var) som uppsökte en signering av Rob 'n Raz skivsignering av skivan Clubhopping med en annan skiva under armen som han ville ha signerad: Klubbhoppning med Anders Gernandt. Rätt så kul faktiskt.
torsdag, december 25, 2008
Jul igen
Och hej, Norén.
Nä, det är inte så farligt som jag befarade där ett tag (hur många jular har inte morsan och jag rykt ihop, hur många jular har jag inte fått vara den som medlar, den som resten av släkten ringer till och gråter). Men man kan väl beskriva läget nu som kalla kriget. Som tur är så är jag inte inblandad!! Mer än att jag tycker så jävla synd om min älskade mamma som ska räcka till för alldeles för många och som har ådragit sig flera stressjukdomar och ändå är den enda som kan (vill/orkar) ställa upp när det verkligen krisar för sjuk släkting.
Vi har det roligt och intensivt, med en massa gulliga släktingar (de finns, de också) som har fixat massor. Det känns så underligt att vara kontroll-crrly i år, först var vi i Florida och kom liksom hem mitt i och upptäckte att vi tydligen inte hade ordnat julklapparna i oktober som annars, och julmaten ska vi bara inte prata om. Och så har jag ju jobbat. Och är sjukt jetlaggad fortfarande, bara stensomnar rätt som det är. Dagarna har rusat förbi. Jag har mest flummat runt. Ammat. Sovit. Tja, nojat lite för att jag inte har kontroll. Sovit lite till. Så plötsligt har det mesta av julen gått. Hoppsan. Och på måndag och tisdag jobbar jag igen. Men sen är det ju nyår och då väntar ännu fler roliga, älskade besök. Det är så underbart att se sin dotter verkligen leva upp när hon har en massa älskade människor runt sig! :-)
God fortsättning!
Nä, det är inte så farligt som jag befarade där ett tag (hur många jular har inte morsan och jag rykt ihop, hur många jular har jag inte fått vara den som medlar, den som resten av släkten ringer till och gråter). Men man kan väl beskriva läget nu som kalla kriget. Som tur är så är jag inte inblandad!! Mer än att jag tycker så jävla synd om min älskade mamma som ska räcka till för alldeles för många och som har ådragit sig flera stressjukdomar och ändå är den enda som kan (vill/orkar) ställa upp när det verkligen krisar för sjuk släkting.
Vi har det roligt och intensivt, med en massa gulliga släktingar (de finns, de också) som har fixat massor. Det känns så underligt att vara kontroll-crrly i år, först var vi i Florida och kom liksom hem mitt i och upptäckte att vi tydligen inte hade ordnat julklapparna i oktober som annars, och julmaten ska vi bara inte prata om. Och så har jag ju jobbat. Och är sjukt jetlaggad fortfarande, bara stensomnar rätt som det är. Dagarna har rusat förbi. Jag har mest flummat runt. Ammat. Sovit. Tja, nojat lite för att jag inte har kontroll. Sovit lite till. Så plötsligt har det mesta av julen gått. Hoppsan. Och på måndag och tisdag jobbar jag igen. Men sen är det ju nyår och då väntar ännu fler roliga, älskade besök. Det är så underbart att se sin dotter verkligen leva upp när hon har en massa älskade människor runt sig! :-)
God fortsättning!
tisdag, december 23, 2008
Den lilla rekan
Rek.
Ett rekommenderat brev. Till mig?! Så här i juletider. Vad spännande. Gissa om jag var uppspelt när jag till slut både hade tid och möjlighet (och dessutom hade tagit med mig legimitationen, min, jo, den var nödvändig, och nej, det dög inte att visa upp någon annans, ens om vi var släkt [man kan ju alltid försöka ...]) att hämta ut denna försändelse ... som visade sig vara ett platt brev.
Ett platt och tråkigt brev.
Med vårdcentralens stämpel på.
Ett enda stort jaha.
För det som kuvertet innehöll var upplysningar som jag redan flera dagar tidigare lätt som en plätt utan minsta legitimering hade hämtat ut per telefon. Ett negativt svar på hivtest (tänk att de slängde ur sig det så där på telefon, ja, bara så där) var det, men ja, det hade jag ju som sagt redan inhämtat, så det var ingen större överraskning (det var det inte annars heller, kanske man skulle tillägga, men på jobbet var det ingen som förstod min oerhört komiska och ironiska humor när jag, efter att ha väntat i evigheter i telefonkö så lätt fick fram dessa trots allt oerhört känsliga uppgifter, och sen lagt på luren, sträckte armarna i skyn och teatraliskt utropade: "HURRA! JAG HAR INTE HIV!"
Jag tyckte att jag var jätterolig.
Kollegerna såg mest oroade ut.
Suck.
Nåväl.
Jag fick alltså detta negativa (men positiva, så att säga) besked per rekommenderat brev igår, och lät ögonen ramla omkring lite till på papperet. Diverse uppgifter var ifyllda efter det senaste läkarbesöket (jojo, vi håller på med diverse fuffens, och detta hör till något spännande som dock ligger mååånga år framåt i tiden), det var längd och vikt och midjemått och ... längd ... Längd?! Vad stod det egentligen?! Längd i centimeter: 138.
138?!
138!
Jag är enåtrettiåtta! Påstås det alltså!
Jodå, ingen tvekan. Det är en trea. Läkaren har skrivit dit en trea. En jäkla ful sketen liten trea i mitten där av siffrorna. Och läkaren har stämplat och signerat och allt. Är hon helt jävla dum i huvudet?! En och trettioåtta?! Hon har ju för fan träffat mig! Hur liten tyckte hon att jag var?
Hur länge som helst hade jag väntat på detta läkarbesök. Hur länge som helst hade jag väntat på detta intyg. Hur länge som helst ... och nu fördröjs allt det andra, som är beroende av detta förbannade fula skämt till intyg. GAAAAAAH.
Och gissa hur många som svarar på vårdcentralen en dag som denna?!
Tralalalalala. Nej då, jag är lugn, jag är lugn, jag är lugn ... Jag lovar. Mest av allt är det faktiskt komiskt.
Ett rekommenderat brev. Till mig?! Så här i juletider. Vad spännande. Gissa om jag var uppspelt när jag till slut både hade tid och möjlighet (och dessutom hade tagit med mig legimitationen, min, jo, den var nödvändig, och nej, det dög inte att visa upp någon annans, ens om vi var släkt [man kan ju alltid försöka ...]) att hämta ut denna försändelse ... som visade sig vara ett platt brev.
Ett platt och tråkigt brev.
Med vårdcentralens stämpel på.
Ett enda stort jaha.
För det som kuvertet innehöll var upplysningar som jag redan flera dagar tidigare lätt som en plätt utan minsta legitimering hade hämtat ut per telefon. Ett negativt svar på hivtest (tänk att de slängde ur sig det så där på telefon, ja, bara så där) var det, men ja, det hade jag ju som sagt redan inhämtat, så det var ingen större överraskning (det var det inte annars heller, kanske man skulle tillägga, men på jobbet var det ingen som förstod min oerhört komiska och ironiska humor när jag, efter att ha väntat i evigheter i telefonkö så lätt fick fram dessa trots allt oerhört känsliga uppgifter, och sen lagt på luren, sträckte armarna i skyn och teatraliskt utropade: "HURRA! JAG HAR INTE HIV!"
Jag tyckte att jag var jätterolig.
Kollegerna såg mest oroade ut.
Suck.
Nåväl.
Jag fick alltså detta negativa (men positiva, så att säga) besked per rekommenderat brev igår, och lät ögonen ramla omkring lite till på papperet. Diverse uppgifter var ifyllda efter det senaste läkarbesöket (jojo, vi håller på med diverse fuffens, och detta hör till något spännande som dock ligger mååånga år framåt i tiden), det var längd och vikt och midjemått och ... längd ... Längd?! Vad stod det egentligen?! Längd i centimeter: 138.
138?!
138!
Jag är enåtrettiåtta! Påstås det alltså!
Jodå, ingen tvekan. Det är en trea. Läkaren har skrivit dit en trea. En jäkla ful sketen liten trea i mitten där av siffrorna. Och läkaren har stämplat och signerat och allt. Är hon helt jävla dum i huvudet?! En och trettioåtta?! Hon har ju för fan träffat mig! Hur liten tyckte hon att jag var?
Hur länge som helst hade jag väntat på detta läkarbesök. Hur länge som helst hade jag väntat på detta intyg. Hur länge som helst ... och nu fördröjs allt det andra, som är beroende av detta förbannade fula skämt till intyg. GAAAAAAH.
Och gissa hur många som svarar på vårdcentralen en dag som denna?!
Tralalalalala. Nej då, jag är lugn, jag är lugn, jag är lugn ... Jag lovar. Mest av allt är det faktiskt komiskt.
söndag, december 21, 2008
Oblogg
Nej, crrly bloggar inte, crrly är för upptagen... Av att trots allt köpa några små julklappar (till ett par ungar i släkten; annars ger vi inte julklappar längre), av att storhandla, av att jobba (!), av att försöka låta bli att va så jäkla jetlaggad, av att slå in en massa paket (trots allt! ja!), av att skriva listor på tusen saker som ska göras, av att ta hand om sin älskade unge och sin älskade karl och sina älskade katter, av att storhandla (slå sig fram på Ica Maxi bland en massa oförskämda jubelidioter, naturligtvis är alla andra som också är stressade och i vägen alldeles förskräckligt irriterade och irriterande!), av att posta, pyssla ... och gissa. Ja, för Lottens julkalender är en läskigt beroendeframkallande (o)vana som stör och bråkar i ens sinne oavsett om man har läst dagens lucka (grubbel grubbel) eller inte (irritation! frustration!).
Dessutom lever crrly i en mittemellanvärld och vill varken blogga om sin nuvarande verklighet eller den som nyss var (Florida). Eller vill snarare både och. Har inte riktigt landat i Serige mentalt än. Filurar fortfarande ... och smälter saker. Får väl se om det blir nåt bloggbart.
Bah. Och nu måste jag dessutom sova också. Aj oill bi bäck.
Dessutom lever crrly i en mittemellanvärld och vill varken blogga om sin nuvarande verklighet eller den som nyss var (Florida). Eller vill snarare både och. Har inte riktigt landat i Serige mentalt än. Filurar fortfarande ... och smälter saker. Får väl se om det blir nåt bloggbart.
Bah. Och nu måste jag dessutom sova också. Aj oill bi bäck.
fredag, december 19, 2008
Första arbetsdagen
Tjahapp, tralala, här sitter man jetlaggad till tusen och bara väääntar på att klockan ska bli fem så att man så att säga mer officiellt kan gå upp på riktigt! ;-) Ja, jag ska gå upp redan klockan fem idag, tänkte jag, så att jag kan fixa i ordning allting utan stress och dessutom hinna amma en halvtimme innan jag åker. Det blir konstigt för Mini-crrly som är van vid att amma hur som helst och när som helst, höll jag på att säga, som nu plötsligt inte har mamma hos sig hela dagarna. Får se hur darling klarar av att få henne att sova på dagarna nu! ;-)
Ja, sova ja. Vi har haft det skitjobbigt med Mini-crrlys sömn i ett och ett halvt år nu, inget har funkat, ungen gillar inte att sova helt enkelt. Kanske inte så konstigt med två nattugglor till föräldrar och med en stor nyfikenhet och aptit på livet (man kan ju missa nåt!) men gah, man behöver ju sömn liksom. (Ja, inte minst vi föräldrar! ;-) Men nu, när vi var i USA, då funkade det hur bra som helst!! Ungen är väl amerikan i själ och hjärta, helt enkelt. (Haha! Hoppas inte! ;-) Jomenvisst, två sovpass på dagen (har inte funkat här hemma sen hon fyllde ett) och sen sov hon heeeela nätterna. Va! Dessutom somnade hon i världens oväsen varje kväll, för tv:n stod på högt hemma hos släktingarna vi hälsade på och jag hade (oftast) helt enkelt inte hjärta (eller guts) att be dem sänka ljudet. Jag märkte ju också att det inte behövdes! Hon som är världens mest svårsövda och lättväckta, hon som vaknar tvärt och illvrålar om man smyger någon annanstans i huset och parketten knakar till, hon som märker direkt om man prasslar med en plastpåse genom två stängda dörrar. Jo, det är sant! Och det handlar inte om att "vänja" henne, tro mig, vi har gjort allt. Jag är lika ljudkänslig jag, nästan. Så hon har väl ärvt det, tyvärr.
Ja, jobb idag ja. För första gången på nästan två år! :-o Jag ska vara så himla glad som har jobbet kvar, så turbulent som det har varit under tiden jag har varit borta. Så det känns gött. Att jobba lite och vara hemma lite, så hoppas jag kunna få det bästa av två världar. För ja, jag ska bara jobba femtio procent, det ska bli superskönt. Men så konstigt det känns! Och kommer att kännas när jag kommer iväg! Bara att köra bil ensam är konstigt, även om jag har gjort det en del (storhandla ensam på kvällstid är ju mitt nya "favoritnöje"...), man kan ju ha på vilken musik man vill liksom! Och högt! Vilken lyx.
Till dagens outfit (som man ju måååste skriva om ifall man har en blågg, för det är ju extremt intressant...?!) hör en cool svart Billabong-T-shirt (namnsdagspresent av darling) med blommigt peacetecken på. I Amerikat var det väldigt inne med peacetecken på allt, kändes lite ironiskt minsann. Fast det kanske är modernt här också, vad vet jag. Ja, haha, det blir ju konstigt också, att spräcka åtminstone ett litet hål på bebisbubblan efter nästan ett par år! Och dessförinnan levde jag ju i en graviditets- och illamåendebubbla... Ja, det var sannerligen ett bra tag sen jag var mig själv.
Eh, måste fixa en annan grej till outfiten dårå. Måste in och störa i sovrummet, där darling och lillan sover. Tar det när jag ändå ska amma. för jag kom ju på igår, när jag tog fram kläderna till idag, att jag kan få ha på mig en vanlig bh!!!!!!!!!!!! Blir very interesting att gå igenom förrådet av såna för att se vad jag egentligen har för storlek nuförtiden. Och form?! Haha. Nä, jag blev så till mig i trasorna (ehe) när jag kom på att jag skulle slippa de sladdriga kuplösa slabb-bh:arna jag har haft de senaste 1 1/2 året att jag alldeles glömde bort att välja ut en bh alls. Och bh-löst, njaej, inte första dagen när jag riskerar att bokstavligen synas i sömmarna på jobbet. Jag har dessutom T-shirt utan linne under! Tjo och hej. Jo, linne underst har jag haft istället för att köpa en massa dyra amnings-bh-ar som dessutom ofta är rätt trassliga att pyssla med. Upp med tröjan, ner med linneringningen istället, så ammar man diskret och snyggt utan att flasha för nån som inte vill se det.
Nu blire lite kaffe, tror jag. Jag är ju hur vaken som helst, men hur länge????????!!!
Ja, sova ja. Vi har haft det skitjobbigt med Mini-crrlys sömn i ett och ett halvt år nu, inget har funkat, ungen gillar inte att sova helt enkelt. Kanske inte så konstigt med två nattugglor till föräldrar och med en stor nyfikenhet och aptit på livet (man kan ju missa nåt!) men gah, man behöver ju sömn liksom. (Ja, inte minst vi föräldrar! ;-) Men nu, när vi var i USA, då funkade det hur bra som helst!! Ungen är väl amerikan i själ och hjärta, helt enkelt. (Haha! Hoppas inte! ;-) Jomenvisst, två sovpass på dagen (har inte funkat här hemma sen hon fyllde ett) och sen sov hon heeeela nätterna. Va! Dessutom somnade hon i världens oväsen varje kväll, för tv:n stod på högt hemma hos släktingarna vi hälsade på och jag hade (oftast) helt enkelt inte hjärta (eller guts) att be dem sänka ljudet. Jag märkte ju också att det inte behövdes! Hon som är världens mest svårsövda och lättväckta, hon som vaknar tvärt och illvrålar om man smyger någon annanstans i huset och parketten knakar till, hon som märker direkt om man prasslar med en plastpåse genom två stängda dörrar. Jo, det är sant! Och det handlar inte om att "vänja" henne, tro mig, vi har gjort allt. Jag är lika ljudkänslig jag, nästan. Så hon har väl ärvt det, tyvärr.
Ja, jobb idag ja. För första gången på nästan två år! :-o Jag ska vara så himla glad som har jobbet kvar, så turbulent som det har varit under tiden jag har varit borta. Så det känns gött. Att jobba lite och vara hemma lite, så hoppas jag kunna få det bästa av två världar. För ja, jag ska bara jobba femtio procent, det ska bli superskönt. Men så konstigt det känns! Och kommer att kännas när jag kommer iväg! Bara att köra bil ensam är konstigt, även om jag har gjort det en del (storhandla ensam på kvällstid är ju mitt nya "favoritnöje"...), man kan ju ha på vilken musik man vill liksom! Och högt! Vilken lyx.
Till dagens outfit (som man ju måååste skriva om ifall man har en blågg, för det är ju extremt intressant...?!) hör en cool svart Billabong-T-shirt (namnsdagspresent av darling) med blommigt peacetecken på. I Amerikat var det väldigt inne med peacetecken på allt, kändes lite ironiskt minsann. Fast det kanske är modernt här också, vad vet jag. Ja, haha, det blir ju konstigt också, att spräcka åtminstone ett litet hål på bebisbubblan efter nästan ett par år! Och dessförinnan levde jag ju i en graviditets- och illamåendebubbla... Ja, det var sannerligen ett bra tag sen jag var mig själv.
Eh, måste fixa en annan grej till outfiten dårå. Måste in och störa i sovrummet, där darling och lillan sover. Tar det när jag ändå ska amma. för jag kom ju på igår, när jag tog fram kläderna till idag, att jag kan få ha på mig en vanlig bh!!!!!!!!!!!! Blir very interesting att gå igenom förrådet av såna för att se vad jag egentligen har för storlek nuförtiden. Och form?! Haha. Nä, jag blev så till mig i trasorna (ehe) när jag kom på att jag skulle slippa de sladdriga kuplösa slabb-bh:arna jag har haft de senaste 1 1/2 året att jag alldeles glömde bort att välja ut en bh alls. Och bh-löst, njaej, inte första dagen när jag riskerar att bokstavligen synas i sömmarna på jobbet. Jag har dessutom T-shirt utan linne under! Tjo och hej. Jo, linne underst har jag haft istället för att köpa en massa dyra amnings-bh-ar som dessutom ofta är rätt trassliga att pyssla med. Upp med tröjan, ner med linneringningen istället, så ammar man diskret och snyggt utan att flasha för nån som inte vill se det.
Nu blire lite kaffe, tror jag. Jag är ju hur vaken som helst, men hur länge????????!!!
onsdag, december 17, 2008
Hemma!
Oj (många oj i de senaste inläggen, märker jag), vad trötta vi är nu. Jetlagen är inte att leka med! Nu ska jag försöka väcka Mini-crrly och ge henne lite sojakorv, så ska vi se vad vi kan hitta på resten av kvällen för att hålla oss vakna.
Jaha, jordskalv, ja. Berätta, kände du något, vad gjorde du, hur kändes det? Var det bara i Skåne det kändes?
Jaha, jordskalv, ja. Berätta, kände du något, vad gjorde du, hur kändes det? Var det bara i Skåne det kändes?
söndag, december 14, 2008
Pa vag till gymmet
En snabbis pa vag till gymmet hinner jag med:
Ja, oj, hjalp, jag vet liksom inte var jag ska borja, full av intryck skrev jag ju i forra inlagget och det ar bara fornamnet. Nu bor vi pa en superlyxig resort och jag tycker ju egentligen inte om sana har stallen men fan, vad kluven jag ar, for herregud, sa otrooooligt lattad jag ar over att slippa labbiga giftormar och giftiga spindlar och en massa skit och smuts. Men anda. Golfbanor och tennisbanor, Private property och No trespassing. Fast dedt galler ju inte oss, for vi har det magiska intraderskortet som galler till alla tjusiga uppvarmda pooler och alla fiina restauranger. Samt en massa gratisgrejer: gymmet, hur mycket kaffe och duschtvalar etc man vill, ja, det finns hur mycket som helst. Helt overkligt. Na, under hogsasong hade vi aaaaldrig haft rad med detta, och vi klarar det tack vare ett idogt sparande hemma infor resan samt att vi sparar pengar pa att laga all var mat pa hotellrummet.
Igar nar vi satt i en hot tub (ja, det ar faktiskt ganska kyligt, sa det var skont! Och jag har faktiskt till och med bastat! *skams lite*) kom en kille (svart saklart, det ar de allihop, och gissa hur det kanns... GAH) i vit uniform som jobbade pa stallet och jag blev forst lite radd att vi hade gjort nat fel, vi busade ratt bra dar i den lilla varmvattenpoolen med Mini-crrly, men neej, sa var det ju inte, dumma crrly glomde att vi var vip-gaster, han fragade om han skulle servera oss nat att dricka vid poolkanten! Ja, crrly ar naiv. Hapnar over allt liksom. Darling the businessman ar mer cool. Och Mini-crrly, hon ar bara lycklig, lycklig, lycklig, charmar alla, fran blahariga tanter till supercoola tonarskillar, alla vinkar och tramsar med henne, herregud.
Na, nu ska jag gymma. Bara for att det ar GRATIS! ;-p
Ja, oj, hjalp, jag vet liksom inte var jag ska borja, full av intryck skrev jag ju i forra inlagget och det ar bara fornamnet. Nu bor vi pa en superlyxig resort och jag tycker ju egentligen inte om sana har stallen men fan, vad kluven jag ar, for herregud, sa otrooooligt lattad jag ar over att slippa labbiga giftormar och giftiga spindlar och en massa skit och smuts. Men anda. Golfbanor och tennisbanor, Private property och No trespassing. Fast dedt galler ju inte oss, for vi har det magiska intraderskortet som galler till alla tjusiga uppvarmda pooler och alla fiina restauranger. Samt en massa gratisgrejer: gymmet, hur mycket kaffe och duschtvalar etc man vill, ja, det finns hur mycket som helst. Helt overkligt. Na, under hogsasong hade vi aaaaldrig haft rad med detta, och vi klarar det tack vare ett idogt sparande hemma infor resan samt att vi sparar pengar pa att laga all var mat pa hotellrummet.
Igar nar vi satt i en hot tub (ja, det ar faktiskt ganska kyligt, sa det var skont! Och jag har faktiskt till och med bastat! *skams lite*) kom en kille (svart saklart, det ar de allihop, och gissa hur det kanns... GAH) i vit uniform som jobbade pa stallet och jag blev forst lite radd att vi hade gjort nat fel, vi busade ratt bra dar i den lilla varmvattenpoolen med Mini-crrly, men neej, sa var det ju inte, dumma crrly glomde att vi var vip-gaster, han fragade om han skulle servera oss nat att dricka vid poolkanten! Ja, crrly ar naiv. Hapnar over allt liksom. Darling the businessman ar mer cool. Och Mini-crrly, hon ar bara lycklig, lycklig, lycklig, charmar alla, fran blahariga tanter till supercoola tonarskillar, alla vinkar och tramsar med henne, herregud.
Na, nu ska jag gymma. Bara for att det ar GRATIS! ;-p
fredag, december 12, 2008
Full av intryck
Ojojoj OJ, OJ.
Herregud, sa manga avantyr, sa manga intryck, sa manga kanslor. Vilka sjuka fast anda underbara slaktingar jag har, vad de alskar oss och sarskilt mini-crrly och vilka roliga utflykter vi gor. Fast fan, sana javla laskiga politiska asikter de har, man blir fan morkradd. Jag maste skriva av mig om det, men det gor jag pa annan, mer dold, plats. *paranoid*
Mini-crrly is i alla fall having a blast, den klart basta tiden i hennes liv, och jaaa, det har har absolut varit bland Topp 3 pa Basta veckorna i vart liv-listan aven for oss, hennes foraldrar.
Vi har lekt, gosat, beundrat en abnormt, sjukt stor tagbana (bild kommer nar vi kommer hem), akt pa roliga utflykter och bl a pussat en skoldpadda (det var Mini-crrly!), hittat hajtander, atit en massa suuupergod mat (joda, min darling fornekar sig inte utan leker Swedish chef varje dag och kvall, mmmmm, till allas enorma gladje).
Nu befinner vi oss pa en superlyxigt resort, nu betalar det sig med alla dagar med havregrynsgrot hemma innan vi akte minsann! ;-) Forutom en massa tvattbjornar som terroriserar oss (really, really vicious animals, enligt tjejerna i receptionen, hjalp, men Mini-crrly har forstas forsokt pussa dem med!) sa ar det bara heeelt underbart. Idag, var forsta dag har, har det sporegnat men vi har akt runt och sett oss omkring och jag har tranat pa gym och sen lekt lite i vagorna i solnedgangen. Sjukt vackert, klicheer, sammetsplanscher liksom, palmer och solnedgang, aaah, helt overkligt. Det var ljummet i vattnet!!!!! Och ingen som badade. What a waste. Jag tankar bada i havet imorgon! Och sa ska vi bada i poolerna ocksa saklart.
Vi hade storhandlat pa Wal-Mart pa vag hit till resorten och gissa hur glada vi var for det nar det visade sig att det vi inte hade kopt var eeh, ganska dyrt har?! Tandstickor (att tanda ljus med alltsa!) for 4 dollar, sojamjolk for typ 8 dollar, mjolk och yoghurt lika svindyrt det... Tur att vi slapp kopa mer an det! Men vi har som sagt stora lager med mat nu och tanker laga allt sjalva. Fullt utrustat kok har vi, jattejattefint, och rent, och inga giftormar eller spindlar!!!!!!! (Vad vi har sett hittills...)
Gotta go. Fler uppdateringar kommer. Hur star det till darhemma??
Herregud, sa manga avantyr, sa manga intryck, sa manga kanslor. Vilka sjuka fast anda underbara slaktingar jag har, vad de alskar oss och sarskilt mini-crrly och vilka roliga utflykter vi gor. Fast fan, sana javla laskiga politiska asikter de har, man blir fan morkradd. Jag maste skriva av mig om det, men det gor jag pa annan, mer dold, plats. *paranoid*
Mini-crrly is i alla fall having a blast, den klart basta tiden i hennes liv, och jaaa, det har har absolut varit bland Topp 3 pa Basta veckorna i vart liv-listan aven for oss, hennes foraldrar.
Vi har lekt, gosat, beundrat en abnormt, sjukt stor tagbana (bild kommer nar vi kommer hem), akt pa roliga utflykter och bl a pussat en skoldpadda (det var Mini-crrly!), hittat hajtander, atit en massa suuupergod mat (joda, min darling fornekar sig inte utan leker Swedish chef varje dag och kvall, mmmmm, till allas enorma gladje).
Nu befinner vi oss pa en superlyxigt resort, nu betalar det sig med alla dagar med havregrynsgrot hemma innan vi akte minsann! ;-) Forutom en massa tvattbjornar som terroriserar oss (really, really vicious animals, enligt tjejerna i receptionen, hjalp, men Mini-crrly har forstas forsokt pussa dem med!) sa ar det bara heeelt underbart. Idag, var forsta dag har, har det sporegnat men vi har akt runt och sett oss omkring och jag har tranat pa gym och sen lekt lite i vagorna i solnedgangen. Sjukt vackert, klicheer, sammetsplanscher liksom, palmer och solnedgang, aaah, helt overkligt. Det var ljummet i vattnet!!!!! Och ingen som badade. What a waste. Jag tankar bada i havet imorgon! Och sa ska vi bada i poolerna ocksa saklart.
Vi hade storhandlat pa Wal-Mart pa vag hit till resorten och gissa hur glada vi var for det nar det visade sig att det vi inte hade kopt var eeh, ganska dyrt har?! Tandstickor (att tanda ljus med alltsa!) for 4 dollar, sojamjolk for typ 8 dollar, mjolk och yoghurt lika svindyrt det... Tur att vi slapp kopa mer an det! Men vi har som sagt stora lager med mat nu och tanker laga allt sjalva. Fullt utrustat kok har vi, jattejattefint, och rent, och inga giftormar eller spindlar!!!!!!! (Vad vi har sett hittills...)
Gotta go. Fler uppdateringar kommer. Hur star det till darhemma??
onsdag, december 03, 2008
The land of soft toilet paper
Howdi folks! :-p
Vad pinsam jag ar som skriver pa engelska nar jag star mitt i en hotellobby dar folk gar forbi, haha... :-)
Jo, rubriken... Jag har alltid fascinerats over att man nar man ar utomlands alltid far sa jakla mjukt toapapper, varfor vill man ha det??? Det gar inte att snyta sig i utan att man sen far rensa trojan och golvet fran en massa papperssmulor, och man kan absolut inte torka sig med det. Ju. I der forlovade skracken-for-odorernas-land ar ju papperet, och givetvis ocksa trosskydd och bindor liksom blojor, parfymerade. Forresten kan man har kopa baby wipes i rosa forpacning och bla forpackning, utan att det skiljer pa nagot annat utom just fargen pa forpackningen. Aaargh.
Fast vi har det underbart har, saklart!!!!! Vi ar faktiskt inte lika ironiskt och smaelakt installda som senast vi hvar i US of A, for elva ar sen, nu fascineras vi mest over de bra sakerna, som hur otroligt trevliga alla ar, och ja, det kanns faktiskt genuint! Som inne i the grocery store dar flickan i kassan fragade om det gick bra att hon gav our lovely daughter en ballong, och dar mannen som jobbade dar inte bara packade vara kassar utan tipsade tjejen bakom i kon om en kortare ko (ja, med tva prickar over!) och sen drog var vagn med kassarna anda ut till bilen och erbjod sig att falla ihop var stroller. Alltmedan han fragade ut oss om Sverige och stallde den omojliga fragan hur mycket en flygbiljett till Sverige kostar. (Vilket ju beror pa flygbolag, valutakursen, nar man bokar etc, etc, etc.)
Den har gangen var vi dessutom beredda pa att alla i affarerna kommer fram och fragar "How are you?" nagot som tog mig pa sangen senast, jag fattade inte vad jag skulle svara.
Taskiga darling berattade inte for mig om gratis internet har pa hotellet utan jag fick syn pa det av en slump nu... Till hans fortret, haha. Men tja, jag ar ju har pa semester och han pa paternity leave, sa nu ar det min tur att ha egentid! De ska ut och leka nu, jag ska fa ga pa det narbelagna shopping mallet ensam!! Heaven. En jattestor Barnes & Noble!!!!!!!!!! :-) Heaven indeed.
Och senare idag ska vi kora hem till mina slaktingar, dem vi halsade pa i California for elva ar sen, men nu bor de alltsa har, tre generationer. Ska bli hur kul som helst att tillbringa en vecka hos dem!
Jag aterkommer. Hare bra!
Vad pinsam jag ar som skriver pa engelska nar jag star mitt i en hotellobby dar folk gar forbi, haha... :-)
Jo, rubriken... Jag har alltid fascinerats over att man nar man ar utomlands alltid far sa jakla mjukt toapapper, varfor vill man ha det??? Det gar inte att snyta sig i utan att man sen far rensa trojan och golvet fran en massa papperssmulor, och man kan absolut inte torka sig med det. Ju. I der forlovade skracken-for-odorernas-land ar ju papperet, och givetvis ocksa trosskydd och bindor liksom blojor, parfymerade. Forresten kan man har kopa baby wipes i rosa forpacning och bla forpackning, utan att det skiljer pa nagot annat utom just fargen pa forpackningen. Aaargh.
Fast vi har det underbart har, saklart!!!!! Vi ar faktiskt inte lika ironiskt och smaelakt installda som senast vi hvar i US of A, for elva ar sen, nu fascineras vi mest over de bra sakerna, som hur otroligt trevliga alla ar, och ja, det kanns faktiskt genuint! Som inne i the grocery store dar flickan i kassan fragade om det gick bra att hon gav our lovely daughter en ballong, och dar mannen som jobbade dar inte bara packade vara kassar utan tipsade tjejen bakom i kon om en kortare ko (ja, med tva prickar over!) och sen drog var vagn med kassarna anda ut till bilen och erbjod sig att falla ihop var stroller. Alltmedan han fragade ut oss om Sverige och stallde den omojliga fragan hur mycket en flygbiljett till Sverige kostar. (Vilket ju beror pa flygbolag, valutakursen, nar man bokar etc, etc, etc.)
Den har gangen var vi dessutom beredda pa att alla i affarerna kommer fram och fragar "How are you?" nagot som tog mig pa sangen senast, jag fattade inte vad jag skulle svara.
Taskiga darling berattade inte for mig om gratis internet har pa hotellet utan jag fick syn pa det av en slump nu... Till hans fortret, haha. Men tja, jag ar ju har pa semester och han pa paternity leave, sa nu ar det min tur att ha egentid! De ska ut och leka nu, jag ska fa ga pa det narbelagna shopping mallet ensam!! Heaven. En jattestor Barnes & Noble!!!!!!!!!! :-) Heaven indeed.
Och senare idag ska vi kora hem till mina slaktingar, dem vi halsade pa i California for elva ar sen, men nu bor de alltsa har, tre generationer. Ska bli hur kul som helst att tillbringa en vecka hos dem!
Jag aterkommer. Hare bra!
söndag, november 30, 2008
Resfebrig
Ja, herregud, snart bär det av, och crrly har varit så resfebrig idag så det är inte klokt. crrly har varit tvungen att försöka gå sakta (lätt när man är stressad!) och med små, små steg, för annars har det känts som om hon skulle spy. Herregud, som sagt.
crrly har kört ut darling + Mini-crrly hela tiden för det funkar inte annars. Darling och crrly packar på helt olika sätt. För att inte tala om Mini-crrly då.
Darling: svisch, svisch, fyllt sin väska, klar!
crrly: Skriva packlista... Pricka av, plocka saker än hit och än dit, fundera... Skriva längre packlista, hämta ditten där och datten där, ta fram fler väskor, fundera, lägga ner saker, flytta om, tänka lite till, pricka av packlistorna, skriva dit några saker till.
mini-crrly: Plockar ut saker ur de halvfyllda eller nästan helt fyllda väskorna, sprider ut det lite överallt i huset och lägger istället ner annat i väskorna, påsarna och necessärerna. Exempelvis ett par av sina strumpor i en vadderad necessär mamma hade tänkt använda som kylväska.
Vad ska vara incheckat och vad behöver vi i handbagaget? Intressant var när vi provvägde väskorna. Vi vägde och packade om, vägde och packade om... Till slut vägde väskorna mycket mer än vad som var tillåtet! crrly och maken rev sitt hår, visste varken ut eller in men tog itu med att syna väskornas innehåll. Man kanske inte måste ha med fyra olika solcrèmer? I och för sig halvtomma, men ändå. Och en ny tandkrämstub! Så onödigt. In med den i badrumsskåpet, ta den som nästan är slut istället. Men så mystiskt, hur kan väskorna väga så mycket?! Till slut kom crrlys make på att vågen stod inställd på pound istället för kilon! Så kan det gå.
Ja, så kom crrly på att det ju trots allt händer att väskor kommer bort på vägen. Och hur kul är det att vara den vars väska kom bort och som nu står utan alla sina kläder, inklusive badkläder, favoritkläder och underkläder? Nej, gör om, gör rätt, beordar crrly sin dyre make. Som alltså får packa ur halva sina väskor för att sen låta dem fyllas med såväl crrlys som Mini-crrlys prylar och kläder.
Men så där är det hela tiden. crrlys man har nog också resfeber fast han aldrig skulle erkänna det, den resande affärsmannen personifierad liksom, för hans hjärna är helt virrig, crrly känner inte igen honom. När crrly frågar, ber, uppmanar och tjatar så säger han ja -- och gör sen tvärtom!! crrly sliter sitt hår.
crrly är ganska stressad... för när hela familjen har gjort resor på sistone har crrly glömt väldigt viktiga saker hemma. Under Karlskronaresan i somras till exempel, då var hennes livsviktiga mediciner kvar hemma. Gah, vilket krångel innan crrly fick tag i numret till sjukhuset och lyckades ringa under telefontid, övertyga sjuksköterskan om att läkaren måste skriva ett e-recept och inte bara ett vanligt, finna ett apotek i Karlskrona som hade kvällsöppet och sen hitta dit. Pust! Och då var crrly ändå i Sverige... Det blir värre nu om samma sak inträffar.
Dummast är att Mini-crrlys saker trots allt väger en del... Särskilt alla böcker som lär krävas för att hon ska sitta någotsånär still under resorna. Och en liten utan sittplats får bara ha tio kios packning! Pfff, det är ju ingenting. Inget handbagage heller, utan det ska räknas in i vårt. crrlys smarta lösning? En Pippi-klippdocka! :-) Mini-crrly är ju som sagt galen i Pippi, och detta lär hålla henne sysselsatt.
Återkommer med berättelse om flygresan!
fredag, november 28, 2008
Free-eedag
Wow, min allra sista föräldraledighetsdag går mot sitt slut. Nu tar baby darling över ett tag innan det är dags för dagi... förlåt, förskola. Ja, min älskling The Arbetsnarkoman ska vara pappaledig! Tjohej, jag har nog inte ens fattat det än! :-)
Och ännu mer overkligt, nästan i alla fall, är att vi på måndag måste vara färdigpackade för då går vårt flyg till sunny Florida! Sure, frost, men vadå. Skönt skare bli!! (Pun not intended. Nästan ...)
Hallåååååå, crrly, vakna, du måste fatta det här nu!! Den ett och ett halvt år långa isoleringen i hålan, i villahelvetet nr 1, är bruten! Du ska komma ut bland folk! Tänka på att vara properly dressed (eller i alla fall påklädd), prata om annat än "Titta katten!! Vaad säger katten??", "Har du bajsat i blöjan?" och "Ska vi gå ut och gunga nu?" och ja, kickstarta hjärnan, wow! (Usch, alla dessa "wow"-utbrott påminner mig om en viss frk Carola i exas, typ... Ska genast sluta med dem.)
Nej, det är så overkligt. Det är så overkligt. Det känns nästan lika overkligt som det gjorde för ett och ett halvt år sen, drygt, när jag slutade jobba och gick hem för att föda barn. Herregud. (För att inte tala om hur overkligt det är då! Va, har jag gjort nåt sånt?! Haha!)
Nå, vad gjorde vi då, Lillan och jag, under vår sista dag ihop? (Nej nej, det är inte så definitivt som det låter! Alls. Jag ska jobba deltid framöver, GÖTT!) Jo, Lollogos kom hit med sin stora vackra mage. (Ja, hon är gravid, om nån undrar! ;-) Lillan tycker så mycket om henne. Vi åt mellis (som på vuxenspråk heter typ andrafrukost), lekte och pratade. Lillan sov ute, läänge. (Kors i carportstaket!!) Sen åkte Lollo till sin bm (= barnmorska, för er som inte är så hemma i jargongen... ;-) och då ville Lillan se en Pippifilm. Så oväntat. Hon är helt Pippibesatt, den ungen. Vaaar kan hon ha fått det ifrån?!
Sen åkte vi på ett slags terapisession, det är minsann mycket sånt nowadays, och jag fick mig några saftiga sanningar serverade, så häftigt med saker som liksom ruskar om hjärnan lite.
Sen, tja, sen, då kom vi hem och då var det faktiskt dags att natta Lillan, och sen har darling och jag firat med varma mackor, Ecologica-vin och en massa prat och mys. Det här känns så jäkla busigt!! Han ska vara hemma från jobbet, hihihi!
Tack, Lillan, för de här första arton månaderna med dig.
Etiketter:
framtid,
kärlek,
livet med barn,
resor,
semester
torsdag, november 27, 2008
Mina fina T-shirt
Citatet från den fina, fina Dalai Lama-T-shirten jag köpte i Göteborg:
Never give up
No matter what is going on
Never give up
Develop the heart
Too much energy in your country
is spent developing the mind
instead of the heart
Be compassionate
Not just to your friends
but to everyone
Be compassionate
Work for peace
in your heart and in the world
Work for peace
and I say again
Never give up
No mater what is happening
No matter what is going on around you
Never give up
H. H. The XIV Dalai Lama
tisdag, november 25, 2008
Oss lurar ni inte
Vi har fått ett nytt utskick från Ica, Mina varor. Man får alltså rabatt på varor man ändå handlar. Enligt dem, får jag lägga till. För nej, vegan-crrly och hennes vegetarianfamilj har inga hemliga laster, inga som Ica känner till i alla fall ...
Den här gången har nog Ica ändå bitit sig i tummen och skitit i det blå skåpet och allt vad det heter. Listan på varor som crrly med make och dotter får rabatt på nästa gång följer här:
Tagliatelle fullkorn, Ica Gott liv -- Ja, ok, den har vi kanske köpt, även om min man inte gillar EVM (egna varumärken).
Solhavre -- Bra! Tack! (Gäller dock bara en enda förpackning, lite snålt. För så vegan är jag inte att jag orkar bry mig om att D-vitaminet är utvunnet ur fårull. Synd bara att jag vet det.)
Grovbröd m äpple, Ica -- Hmmm. Se tagliatellen, ovan.
Plastpåsar, valfri, Toppits -- Jag ställer mig lite frågande även till denna, kan inte minnas att vi har köpt plastpåsar i parti och minut precis, men visst ...
Chokladkakor, standard, Ica -- Haha! Minns ni vad jag skrev sist?! Nej, den här har vi nog aldrig testat.
Rotfruktsmix, eco, Ica -- Hallå där, en enda gång har vi köpt den!
Barndesserter/mellanmål, Hipp -- Nejnejnej, stopp där, inga barnmatsburkar i det här hemmet! Dottern har konsekvent ratat det, så ... Nix!
Slutligen ... *trumvirvel*
Grillkorv/hot dogs, Scan -- ??!! Vad kan slakteriföretaget ha betalat för att få Ica att gå med på att omvända vegetarianfamiljen genom att de skulle få nästla sig in bland våra varor?!
Nä, "Skit i Scan, bli vegan!" Yeah. För den gick vi inte på! :-)
Etiketter:
crrly konsument,
mat,
veganism,
vegetarianism
måndag, november 24, 2008
Mini-crrly har ordet
"Jag är ett och ett halvt och hittar själv mina julklappar i garderoben, jag!"
;-)
Mamma hälsar: Suuuck...
lördag, november 22, 2008
Världens bästa Vegania
fredag, november 21, 2008
Nu har vi gjort ett klipp
Mini-crrly är klippt för första gången. Vi har väntat tills det gick att klippa av så pass mycket att det blev en tofs att spara, och nu var det verkligen dags. Luggen åkte av, den långa luggen alltid full av mat och -- nu när hon var förkyld -- snor (sorry, alla äckelmagade!). Den enda som lyckades sätta upp hennes lugg var min dyre make, och han var inte alltid tillstädes för att göra det. Mig tog det en arg, svettig, sedermera uppgiven halvtimme att få dit ett par tofsar i huvudet på den galna, vilda, mer och mer ilskna ungen, nästan vareviga gång, och nej, det är det inte värt.
Så, dalmasfriss vare här. Haha. Men rätt coolt ändå. Plötsligt har hon en frisyr, liksom. Och hon ser så stor ut!
Så, dalmasfriss vare här. Haha. Men rätt coolt ändå. Plötsligt har hon en frisyr, liksom. Och hon ser så stor ut!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
