lördag, januari 03, 2009

Männen från Tanna


Ikväll repriseras tredje och sista delen av I en annan del av verkligheten. Den får jag bara inte missa! Jag missade tyvärr första delen men såg del två igår kväll. Vilken fantastisk liten serie. Den beskrivs så här: "Brittisk dokumentärserie från 2007. Avsnitt 3 av 3. Fem män från en liten ö i Stilla havet åker till England för att studera landets kultur. Med stor humor och förvåning upplever de alla konstigheterna i vår verklighet. Från 20/09."

Ja, "stor humor och förvåning" är förstås behållningen med programserien. En lite kul grej var när de fem männen bor hos arbetarfamiljen i Manchester och frågar pappan, som är svart, om han gifte sig med den vita kvinnan för att hon lagar god mat. Dessa fem män får besöka alla möjliga ställen med Manchesterfamiljen, som en återvinningsstation, en hundtrimningssalong (som är något av de konstigaste de upplevt, särskilt när de till sin enorma sorg just har insett att England inte kan ta hand om alla människor som behöver någonstans att bo) och en nattklubb där de dricker en massa öl (som de senare mår dåligt av) och är med och dansar "traditionella engelska danser". Som tack när de ska åka vidare bjuder de sin värdfamilj på en av sina traditionella danser, där även pappan kläs upp och deltar. Därpå åker de vidare, till "stammen överklass". Där hoppas de få möta prins Philip, som de dyrkar som ett slags Kristusgestalt som ska komma och frälsa dem.

Snacka om praktisk etnologi, där man får se den västerländska kulturen med helt andra ögon! Så roligt men också så oerhört skrämmande. För varför blundar vi för fattigdom och hemlöshet? Varför skickar vi våra söner ut i krig? (Manchesterpappan har en son från ett tidigare förhållande som bara sjutton år gammal stack och började strida i Afghanistan. Ett barn! Får man ens ta värvning då?) Hur kan vi låta en massa hus och byggnader stå tomma medan det finns människor som behöver tak över huvudet? Manchesterpappans bror kom och berättade lite om det liv han tidigare hade levt, hur han hamnade på gatan, och de fem männen satt och grät. Det var så gripande. Som avslutningsord fick Manchesterfamiljen och deras släktingar och vänner som var samlade på avskedsfest uppmaningen att behandla alla runtomkring som deras egna systrar och bröder.

De fem männen jämför hela tiden allting med sin kultur och berättar om hur de lever på sin ö, Tanna, vilket man får se filmade inslag från. Ingen behöver sova utomhus, alla har hyddor, som de hjälps åt med att bygga, de få pengar som finns delar man lika på, alla är välkomna att bygga sin hydda var som helst. Anarkismen i sin prydno, minsann. Så där borde ju hela världen fungera. Varför kan inte alla få vara välkomna att bosätta sig där man vill, över hela jorden.

Som sagt, den tredje och avslutande delen ikväll, klockan 22.35, får jag inte missa. Tror de på lordens rövarhistorier om slottet och vanorna där? Ska de slutligen få träffa prins Philip? Och vad tar de med sig för lärdomar om västvärlden hem till sin ö igen?


Lite om Tanna kan man läsa här.

4 kommentarer:

Anonym sa...

haha, ja transorna får man inte glömma ;)

Anonym sa...

Jag har bara sett små brottstycken här och var men tycker det var en fantastisk serie! Så tänkvärd!

I första avsnittet fick de träffa en jägare som fångade kaniner med illrar. Köttet åts, men vad gjorde man med pälsen? Den får man inte ha på sig får då verkar man barbarisk. Männen från Tanna tyckte att det lät självklart att man borde klä sig i skinnen i ett så kallt land som England när kaniner fanns i överflöd och åt av grödorna.

För dej som vegetarian kanske det inte upplevs likadant, men jag som ogillar pälsbärande av princip tyckte plötsligt det lät absurt att låta pälsarna ligga och ruttna istället för att ta vara på dem.

crrly sa...

melle: Urdumt av mig! ;-p



Suvi: Du har så rätt i att jag inte ser det på samma sätt! :-) Nej, för det första kan jag ju inte se kaniner som mat (mer än hundar eller katter eller spindlar eller vilka andra djur som helst) och för det andra är det ju inte riktigt så päls- och skinnindustrin ser ut, tyvärr.

Vilket otroligt barbariskt sätt att fånga kaninerna på, förresten.

Jag hörde att de fick se på när grisar inseminerades och blev jätteupprörda när de förstod att grisarna inte fick någon njutning eller kärlek. Och det håller jag givetvis med om, jag gillar inte heller det. Så nej, jag tycker inte att människan har en sund inställning till sina medvarelser, alls.

Anonym sa...

Visst var det en underbar serie :-)
Av en ren tillfällighet så hamnade jag vid tv:n vid den tiden.
I går när jag läste en väns resedagbok så ser jag att han varit på denna ö :-) Vilket sammanträffande :-)

Kram Kicki #Joffe