Motsatsernas förening -- i crrly

Femte december. Idag fyller två i min bekantskapskrets år (även om en av dem tyvärr inte riktigt hör till den längre). Två antipoder eller antiteser, om man nu kan kalla människor för något av det. Rätt komiskt egentligen. De känner inte varann och kommer nog aldrig att träffas.


Den ene är en gammal klasskompis. Jag har alltid tänkt på honom när jag har hört Johnny the rucker. Outsidern. Drömmaren. Musikern. Flummaren. Filosofen. Den missförstådde. Den mobbade. Men även den omtyckte. Han som verkligen personifierade det här med att det är insidan som räknas. Tyvärr resonerar ju inte alla så, och det har han nog lidit en hel del av. Vi stod varann väldigt nära ett tag på gymnasiet, när vi hamnat i samma klass, ingen vet nog hur nära. Vi pratade i telefon i timmar på nätterna. Vi delade väldigt mycket, inte minst humor och många värderingar. Han var dessutom vän med min dåvarande pojkvän, vilket förstås underlättade vår samvaro; när jag träffade min nuvarande man gled vi isär även om vi behöll kontakten i flera år och sporadiskt hördes av även in på 2000-talet.


Den andre är en före detta kollega till min man. En frikyrklig, snygg, sportig och framåt kille. Vi har ofta sagt om honom att det är tur att han är kristen, för han har ett så otroligt gott självförtroende att han annars skulle vara odräglig... Han är urgöteborgare från de tjusigare delarna av stan (eller söder om, Näset) och har verkligen typisk ordvitsande göteborgshumor och en sanslös svada. Han är ofta totalt utflippad och jättebarnslig, väldigt spontan och helt galen. Han har jobbat såväl som försäljare av sportartiklar och mobiltelefoner som med missbrukare, gått i missionärsskola på Maui och jobbat/praktiserat som missionär i Filippinerna, numera är han anställd av en pingstförsamling. Vi har numera inte jättemycket kontakt heller, men det beror mest på att han nu har en växande familj.


(Snacka om att båda dessa typer skulle platsa i en amerikansk high school-film! Nörden (dock inte den überintellektuella, schackspelande sorten) och sportfånen! Och politiskt tillhör de, gissar jag, något slags vänster-/anarkistfalang respektive antagligen "kristen höger".)


Gemensamma drag hos båda mina vänner är att de är otroligt godhjärtade och omtänksamma människor. Där slutar nog likheterna. Frågan är vem som skulle ha flest fördomar om den andre?!


Det säger nog en del om två saker vad gäller mina vänner också: 1. Jag är ofta ganska smidig i umgängeslivet och har alltid umgåtts med väldigt olika slags människor. "Adel, präster, borgare och bönder." Ja, och industriarbetare såväl som chefer. Det är väldigt intressant att sätta sig in i hur andra fungerar, hur de tänker och resonerar. 2. Den första vännen är ursprungligen min, den andra min mans... vilket också visar en del på olikheterna hos mig och min man, både värderingar och livsstil. Egentligen är det rätt otroligt att vi har kunnat dela liv i över arton år!


Dessutom undrar jag hur astrologer får ihop det med resonemanget om att man skulle ha en viss personlighet på grundval av när på året man är född, eller till och med när på året man väljer att födas, som en del vill få det till. Då borde väl två människor som delar födelsedag inte vara så här pass olika? Eller är jag ytlig som nästan bara ser deras olikheter kanske?