Höstbegynnelse

Ny termin, nya människor, nytt liv.

Jag är ganska upprymd nu faktiskt. Den här veckan har jag blivit presenterad för, träffat samt pratat och umgåtts med fler människor än på mååånga år. Jag blandar ihop dem friskt, visst, men ändå. ("Var det du som kom från Lund?") Numera, sen jag blev mor, har jag ett knep för att försöka komma ihåg folks namn: Jag repeterar dem tillsammans med dottern. Hon har järnkoll. Jag går igenom alla namnen i ett sällskap, sakta, och pekar på människorna samtidigt, sen kan man fråga Mini-crrly långt senare "Var är Annika?" så pekar hon ut rätt person. "Där!"

Ja, sen att jag är lika kass på utseenden som namn är ett annat problem, det får väl lösa sig så småningom, det också.

Magnus, Lina, Ellen, Ludvig, Annika, Maria, Matilda, Nora, Allis, Jennie, Ingrid, Ian, Erik, Julia, Linda, Kajsa, Astrid, Jessica, Therese, Linn, Axel, Emelie, Molly, Gabriel, Oscar, Therese, Annika, Sofia, Kalle ... De är bara några få av alla jag hädanefter förväntas komma ihåg namn och utseende på! ;-) (Ja, det är två Therese och två Annika. Namnet Annika är förresten sanslöst vanligt i mitt liv just nu, det poppar upp Annikor överallt. Liiite jobbigt att alla ska heta likadant! ;-)

Det är öppna förskolor hit och rytmik, babysim och andra aktiviteter dit... Ja, för nu jäklar tänker jag minsann inte sitta isolerad här längre, bara för att ungen hatar såväl vagn som bil och cykel!! Det brukar ändå funka okej, med mutor som knäckebröd och vattenflaska. Och ibland pauser på alla lekplatser som det vimlar av. Upptäcker man. Speciellt när man egentligen inte har tid ... Fast det är inte ofta jag stressar, eller jo lite då, men inte som förr. Mini-crrly får absolut oftast upptäcka saker i sin egen takt och även gå själv och utforska allt hon ser:

Mini-crrly: "Där! Titta!!" (Pekar på rönnbär på marken.)
crrly: "Ja, det är rönnbär!"
Mini-crrly, med eftertryck: "Mmm!!!"
crrly: "Nä! Usch! Inte mmm!"
Mini-crrly: Tar rönnbär från marken.
crrly: Suckar lite, tänker: Jaja, skyll dig själv... Du äter ju knappt frukt alls, och de är ju iallafall inte giftiga ...
Mini-crrly: Smakar. Utbrister: "Mmmm!!!"
crrly: ??! Oh well. Letar upp fler rönnbär och ger ungen.


Nä, var var jag. Jo, det är klart att jag inte tänker överstimulera ungen totalt, max en aktivitet på förmiddagen och en på eftermiddagen, sen kanske vi tar det lugnt hemma själva hela nästa dag, eller åtminstone halva. Men faktum kvarstår, hon kräver en helt annan nivå av stimulans nu när hon har passerat året.

Jag ser fram emot att göra en massa kul med min fantastiska, knasiga och spralliga dotter den här terminen också! :-)