"Jag spyr på feminismen!"

Så gnäller många. Inte bara manliga vita medelålders kostymklädda näringslivstoppar när de sitter och nätverkar i golfklubbens bastu med ölen i näven. Nej, även unga tjejer säger så! Men vad är det för nåt? Vad är det för grundläggande de har missat då? För något måste det ju vara. Som nån klok ung tjej (för såna finns det ju gudskelov mängder av) en gång sa: "Att vara tjej och inte feminist är som att skita sig själv i ansiktet."


"Men vi har ju kommit så långt i Sverige..." Visst, vi har rösträtt och allt det där. Ska vi vara nöjda?


Är då till exempel detta sunt? Läs artikeln! Läs, läs, läs. Känns det okej? Vad visar det på för människosyn? För så ser världen ut, även i Sverige. En ganska stor del av Sverige. År 2006.

Visst kan man fnissa åt gubben som inte bara är gammal utan även tysk, och anser att med det är allting sagt, men är det inte oerhört tragiskt?


Ordfront gör en mycket intressant jämförelse mellan massmedernas mottagande/granskning av (kvinno)partiet Fi och (mans)partiet Junilistan:

"Båda partierna har fått stor uppmärksamhet i medierna, men diametralt olika uttryck. Efter den negativa publiciteten för fi har stödet i opinionsundersökningar minskat drastiskt. Stödet för junilistan har däremot ökat efter en på det stora hela saklig och respektfull bevakning. Den kritiska granskningen av junilistan har hittills varit mycket begränsad, med ett fåtal undantag (SVT:s Aktuellt 19/10, DN 31/10).

Hur partier agerar påverkar förstås hur de skildras i medierna, men medierna ger knappast någon spegelbild av vad partierna sysslar med. Mediernas urval, tolkningar och vinklingar kan innebära att bilden blir skev.

Junilistan skiljer sig från fi och alla övriga partier i Sverige genom att de formellt sett inte utgör någon demokratisk rörelse. De saknar medlemmar och har därför inte några kongresser, istället är det en självutnämnd styrelse på sex personer som äger organisationen. Junilistans styrelse har därför fått formulera den politiska plattformen inför riksdagsvalet, utan omständliga demokratiska processer. Snabbt och effektivt. Till sin hjälp har styrelsen ett förtroenderåd som endast har en rådgivande roll. Eftersom all makt är koncentrerad till sex styrelseledamöter som tillsätter sig själva och inte representerar några andra än sig själva är det kanske inte så konstigt att det, till skillnad från fi, inte framkommer några motsättningar i junilistans ledning.

En toppstyrd och kraftigt mansdominerad organisation utan medlemmar, bestående av en handfull förmögna bankdirektörer och finansmän, kan alltså besluta sig för att ställa upp i riksdagsvalet i stort sett utan att granskas i medierna. En nybildad öppen organisation som på några månader samlat över 2000 medlemmar, de flesta kvinnor utan tidigare politisk erfarenhet, blir däremot utsatt för en grovt osaklig och kränkande så kallad granskning när de beslutar sig för att ställa upp i samma val. [min kursivering]"

/---/

"Påfallande lite av rapporteringen om fi har handlat om politiska och ideologiska frågor. Istället har mycket av rapporteringen varit osaklig och fokuserat på interna meningsskiljaktigheter och den förmodade extremismen. Detta är receptet för att förvandla en folkrörelse till en lösnummersäljande catfight."

/---/

"Starka personligheter inom fi, som företräder olika ideologiska inriktningar, har kritiserat varandra offentligt och vissa har lämnat organisationen. Detta har inte oväntat fått stor uppmärksamhet i medierna. Men man har inte tolkat denna oenighet som uttryck för en demokratisk process i en öppen medlemsorganisation, utan tvärtom har det framställts som något pinsamt och odemokratiskt. Vi känner igen tongångarna, liknande kritik riktades mot kvinnorörelsens kamp för rösträtt vid förra sekelskiftet: Kvinnorna kan inte hålla sams, de är så fula och pinsamma och irrationella, politiken blir till åtlöje. Kort sagt: kvinnor har inte i politiken att göra."


Det är så otroligt synd att många tongivande gubbar är så rädda att de gör i byxorna vid tanken på att kvinnor också vill ta plats, kräver att få vara med och leka och leva och verka på samma villkor.