Ämnet som alla älskar att hata när någon bloggar om: bajs.
Haha.
Jo, häromdagen bajsade jag fyra gånger innan klockan var tio. Det ni.
Och nyss var jag ute med svärmors hund. Var tvungen att gå hem tidigare från jobbet för att vovven skulle rastas. Vilken service, va. Jag tycker inte om hundar. De luktar illa, särskilt när det regnar eller de har badat. Och de är jobbiga, skälliga, i vägen. Svärmors hund är dessutom dreglig. Urk. Dessutom måste man då ta upp efter dem när de har skitit. Nice. Fast det är klart som fan att man måste göra, det är ju hur äckligt som helst med hundbajs som ligger i vägen. Nina, kommer du ihåg när vi gick med hunden i svärmors hemstad och hon (hunden så klart) satte sig MITT I en korsning och sket?! Gaah. Diskret, inte.
Iallafall, idag hade svärmors voffsegull diarré. Som tur var hade hon den otroligt goda smaken att förrätta sitt tarv när ingen såg och på en plats där ingen behöver trampa. Ja, vadå, hur tar man upp en jätteklatt ljusbrun drypande diarrésörja med en påse och en hand?
Hunden börjar bli gammal, hon hade sämre kondis än jag! Uppmuntrande, kanske. Ja, inte att hon är gammal så att hon dör snart, så elak är inte ens jag, men att hon har lugnat sig lite plus att jag orkar både gå och springa i hennes tempo! Wow.
Nu... ska jag njuta. Sätta mig med "Priset på vatten i Finistère" i hänggungan, nåt kallt att dricka (+ en cig men säg det inte till nån) och så djuren omkring mig, alla i en kärleksfull hög. I bikini! Iallafall jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Thanx dear!
Och jäklar, vad jag rekommenderar boken!! :)
Skicka en kommentar