fredag, november 24, 2006

Bus!

Hur gammal jag än blir kan jag aldrig motstå ett bra bus.

Jag hittade just gamla kära Kamratpostens hemsida, och kolla, detta bus verkar ju kunna bli hur kul som helst! :D

Nu måste jag läsa på om de andra också, så att man slipper råka ut för dem själv...

Mitt bästa bus från när jag var liten var att tejpa fast de vita sakerna som åkte upp när man lyfte luren och trycktes ner när man la på (på en sån där gammal vanlig telefon med nummerskiva). Tejpade man fast dem fortsatte det att ringa och ringa och ringa även sedan någon hade tagit upp luren och svarat... Mycket lyckat.

Ofta gömde jag också en bandspelare i köket vid måltider, vilket också alltid blev väldigt kul; mina syskon lyckades alltid säga en massa olämpligt vid köksbordet...


Och när jag började jobba i bokhandel arbetade där en jättebusig kille som var ca tio år yngre än jag. När jag avlöste honom i kassan hade han alltid hittat på något bus, till exempel något som påminde om telefonbuset: han tejpade fast streckkodsavläsaren i hållaren så när jag fick min första kund och skulle lyfta streckkodsavläsaren (jag kommer inte ihåg vad grejen kallas!) så lyfte hela alltet och jag var tvungen att jobba ett bra tag för att slita bort all tejp; ett rejält jobb hade han lagt ner. Jag hämnades med något tråkigare: de klassiska häftstiften på stolen...

Vilket är ditt bästa bus? :)

---------

Uppdatering: Efter att ha sett att Hedgehog-Sara hängde på och gjorde ett eget inlägg om sina bästa bus, och dessutom läst kommentarer hos henne, kom jag ihåg Det Allra Värsta Buset jag någonsin har varit med om (om man med bus inte menar rent kriminell verksamhet eller sånt som bara har gått ut på att vara elak; gränsdragningen kan ju vara fin där...):

När jag hade gått ut nian och efter ettan på gymnasiet jobbade jag på en sommargård på västkusten. Där fanns en mesig liten vaktmästare som en gång skulle råka ut för oss tonårstjejer... (Usch nu skäms jag lite också...) I alla fall, ett par av hans arbetsuppgifter var att ringa i klockan i klockstapeln varje morgon och att rensa rabatterna. En gång kom jag och en eller två tjejer till ner i tvättstugan när han hade tvättat. Vi fnissade givetvis halvt ihjäl oss åt hans jättekallingar, inte precis några 80-talstanga där inte. Sen snodde vi dem. Och hissade upp ett par i klockstapeln (f-n vet om vi inte dessutom hissade upp ett par i flaggstången; han hissade flaggan varje morgon också). De andra paren grävde vi ner på strategiska ställen i rosenrabatten. Hemskt skojigt -- men kanske över gränsen...? Nå, han hittade dem säkert själv i alla fall, och han vågade nog inte skvallra för någon om det -- något straff fick vi inte.

8 kommentarer:

hedgehog-sara sa...

lovely inlägg - jag o min brorsa brukade busa till det ibland.

Salva eller kaviar på lampknappar
Vatten i tomma mjölkpaket

Det vi fick skäll för var när vi bytte ut kanelen mot curry och mamma bakade kanelbullar. Det var inte så populärt ;)

Senare i ungdomen roade vi oss med att sätta plastfolie på toan hos killarna (på läger) hahahahahaha

gud vad kul - jag måste göra ett eget inlägg om det här!

Johnny sa...

Bästa buset jag ännu inte gjort:
http://stationsvakt.blogspot.com/2006/11/kul-bus.html

morry sa...

tejpa fast kulan under datormusen. (Om man har en stenåldersmus med boll vill säga)

crrly sa...

sara: Currybullar?! Då fick ni ju skylla er själva! ;)

johnny: Ja, det där såg jag ju!

moprry: Jaaa!

hedgehog-sara sa...

hhahaha - kallingar är ju alltid skoj att skämta med =)

Loppanlej sa...

Jag är alltid snäll och busar aldrig....

crrly sa...

sara: Hehe.. Särskilt om de är väldigt fula... ;)


loppanlej: Hmmmmmm, ska man tro på det...?!

Anonym sa...

har ni testat att sätta tanpetare i kontorsstolar eller på buss sääten eller att göra en busdag med (combos) som att först ha hamburger dressing bakom handtaget sen ska dom tvätta bort det så sitter det en tejpbit för handfatet.
sedan ska personen sätta sig vid datorn men sladden är utdragen liksom telefonen och sist använder man knepet med tandpetare i stolen jag börade gråta av skratt och min brors kompis började gråta av smärta :D