Inlägg
Läste ett intressant inlägg hos utlandssvenskan Zornkvinnan och skrev en jättelång kommentar... som jag helt sonika klippte ut och nu redigerar och bygger på och gör till ett eget inlägg.
Jag skäms att tillstå detta men jag var aldrig riktigt insatt i "pigdebatten" som rasade i våra medier för ett antal år sen. Säkerligen till stor del för att den helt enkelt inte angick mig, men också för att jag redan då insåg hur oerhört komplex den är och hur svartvitt många människor såg problematiken.
Nu bor vi i ett stort hus och min man tjänar bra med pengar, men han jobbar jämt, jämt. Visst, han kommer ofta hem vid 20--21-tiden, men då sätter han ofta på datorn och fortsätter jobba till midnatt eller så. Jag har inte riktigt koll, för på sistone har jag gått och lagt mig före honom, ensam.
Samtidigt är han pedant. Vilket jag inte är. Det enda vi verkligen BRÅKAR om är städning.
Jag har ingen energi; jag har en elak tarmsjukdom som tar en hel del, jag jobbar heltid och bilpendlar dessutom på en extremt vältrafikerad och livsfarlig väg, så jag är ofta ganska slut när jag kommer hem. Oftast är det enda jag orkar med på kvällarna att sitta vid datorn eller sova eller läsa. Absolut inte städa. Dessutom ser jag ju, enligt min man, inte ens när det behövs...
Och äntligen har jag börjat hålla med honom om att vi kanske skulle behöva hjälp med det där. Istället för att ägna helgerna åt städning skulle vi ju faktiskt kunna hitta på roliga grejer, när vi nu ändå skulle kunna ha råd att ta hjälp av någon, liksom.
Eller ta mina frilansuppdrag, som jag aldrig hinner med, eller orkar. Dem skulle jag kunna skriva på istället för att städa på helgerna!
Förut var jag av åsikten att man inte skulle bo större än att man kunde ta hand om sitt hus själv, men nu gör vi ju det ändå... och det vore så fantastiskt skönt att ha någon som kom och dammsög ibland åtminstone. Varför skulle det vara mer skamligt än hemtjänst till exempel, egentligen? (Jo, för att vi är "unga och friska"... men är det egentligen fel att fixa arbetstillfällen åt andra? Givetvis tänker vi betala vitt.)
Ändå kan jag inte komma ifrån känslan av att det hela är jättepinsamt; det känns verkligen som ett nederlag att inte kunna se till att hålla det snyggt omkring sig, och när man inte ens har barn...! Det känns inte bra, det gör det inte. Är det något slags liten Jante som sitter och viskar i mitt öra, månntro? För det gör han inte på min man. Alla andra klarar ju av sin egen städning, varför inte vi? Så resonerar jag/Jante. Men är det värt det, ska vi verkligen fortsätta må dåligt över detta med städning, år ut och år in? När vi nu ändå har råd, ska vi inte...?
Vi har pengar men inte tid, det känns som ett klassiskt dilemma. Ja, ett klassiskt "övre medelklass-dilemma" alltså; jag är högst medveten om att det för det stora flertalet är tvärtom eller att man inte har vare sig det ena eller det andra.
Det här är fan inte enkelt att blogga om. Snacka om ilandsproblem, bokstavligen. Det tar verkligen emot, och jag hade tänkt att hålla det hemligt, just för att det är så pinsamt. Jag borde liksom vara emot detta jättemycket, jag känner ju det! Men det är så kluvet. Nej, jag vill inte ta hit någon stackars polska eller estniska som ska gå här istället för att plocka potatis eller bär. Nej, ingen ska få rota i mina grejer heller. Det är många "nej"; exempelvis fattar jag inte varför så många betalar sina (givetvis utländska) städerskor (ja, för de är kvinnor) svart -- hur snål får man bli? Knappast en bra protest mot "skattesamhället" utan bara helt fel signaler. Hur kan det vara att det anses okej att göra så även bland till exempel advokater?
Gah -- jag blir galen. Hur jag än resonerar känns det fel. Vad tycker du, hur hade du gjort, hur gör ni, hur skulle du göra om du hade råd?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Är det någon som tycker att det är fel att löpa tjänster vitt? Det har jag missat i sådana fall. Anlita en ren firma med avtal för personalen - det brukar vara ett bra tecken på att firman är ok.
Ett par ord om städdebatten. Den handlar i mina öron om att man vill ha tjänsterna vita, men inte betala vad det skulle kosta.
Varför skämmas för att ta hjälp av en professionell människa som kan sin sak? Det kan ju desstom kanske skapa jobb åt fler personer... och jag tycker att vitt betald städhjälp definitivt skulle höja statusen på yrket.
annika: Veta hut? Hur då? :) Och hur ofta och hur mycket städar ni, om man vågar fråga? (Som sagt, JAG bryr mig inte om ostädat, så du behöver inte skämmas inför mig! ;) Ja, trädgårdsmästare skulle ni behöva, ja... Vi har resolut hällt grus över alla våra rabatter. Som ändå inte var många. ... Nej, så drastiska som att "inhysa ett hjon i en jordkula i källaren" tänkte vi ju inte vara...! :D
heli: Hm, nej, det kanske det inte är? Ah, var det alltså det det handlade om, att folk tycker att de har rätt att anlita städerskor svart för att man inte borde behöva betala skatt för det?
morry: Ja, varför skämmas? Jag vet ju inte, jag inser också att det är dumt! :) Men jag känner mig så jävla bortskämd liksom. Och misslyckad, som inte klarar av mitt eget hem.
Bra inlägg Crrly, inget att skämmas över! JAg är också beredd att betala för städhjälp när vi köpt hus och kanske inte alltid hinner städa så mycket som skulle behövas. Darling är pedant, jag lite mindre pedant men vill ha rent och snyggt. Om vi hellre vill hinna umgås än att jaga dammråttor så ser jag inget fel i det. Men jag vill anlita "vit" arbetskraft.
Hmmmmm... hur mkt städar vi? Ja, inte mycket. Dammsugning av hela huset och sofforna max varannan vecka, toaletterna är det enda som vi underhåller kontinuerligt. Vi dammsuger runt om undulaterna ett par gånger i veckan, annars blir det drivor av fjädrar, dun och fröskal där. Men det tar ca 30 sekunder att göra det.
Våttor
Ni måste ju bara välja. Klart ni kan städa själva, men då blir det inte mycket tid över till annat. Ni jobbar ju dessutom massor båda två. För att slippa skämmas är det väl bara att anlita en firma som utför arbetet vitt och har det som sitt jobb. Inget att skämmas för. Och enligt min erfarenhet är det faktiskt inte särskilt ovanligt att det är män som städar heller.
Mitt argument mot städhjälp härhemma är att jag hellre gör andra saker för de pengarna. Men så är det jag som städar också...
Rent instinktivt tycker jag att det är snobbvarning på att ha städhjälp hemma. Jag kan inte komma ifrån bilden av att någon utnyttjas i situationen... Oavsett om det handlar om vit eller svart arbetskraft.
Jag kan inte motivera det med siffror, arbetsrelaterade argument eller så, utan det är bara en känsla av att städhjälp hemma är fel.
Argumentet att man inte har tid att städa för att man jobbar för mycket... Ja, det är ju så att man alltid får göra val. Anser man att det är viktigare att man jobbar än är hemma och städar så har man gjort ett val. Och den som är mest pedantisk i ett hushåll är väl också den som borde/ska göra det mesta av städningen? Den personen sätter ju ribban och måste vara ansvarig för att standarden hålls?
För mig är det glasklart i ord så här, men visst blir praktiken och ett samliv annorlunda.
Vad jag vill säga är: Känns betald städhjälp fel för en av parterna(oavsett vilken anledningen är) så är det personen med den högst lagda ribban som får ansvara för standarden... Eller något...
Hoppas ni kommer överens om något som känns bra för er båda!
Vit städhjälp tycker nog dom flesta är okey. Pigdebatten har ju handlat mycket om staten ska gå in och subventionera så att fler har råd att anlita städhjälp. Personligen tycker jag nog att statens pengar kan användas till bättre och viktigare saker än att subventionera städhjälp åt grupper som redan har det gått ställt.
anna: Jag håller med dig! Det är det som är problmet... men tanken på städhjälp behövde väl få gro i mig i några år... Och det är ju älskling som gör typ ALLT hemma!! Så jag fattar ju att han har tröttnat. Han lagar mat, diskar, tvättar, dammsuger, plockar undan, fyller tvättmaskinen, hänger tvätt, viker tvätt och lägger in, stryker alla sina skjortor, fyller och tömmer diskmaskinen... Och jag då? Jo, jag gör väl lite här och lite där när jag ser att det behövs... vilket då inte är så ofta som han skulle önska. Inser du vårt problem?
Hej!
Jag är pedant och min fru känner ett eget tryck att hon bör städa ofta och mycket.(Jag städar själv också...) Vilket medför att hon mår dåligt och är otillräcklig.
Vi testade i två månader med vit städhjälp, dyrt som attan. Men vi tjänar bra så vi tyckte: vi testar. Resultatet blev: Vi tittade hur lång tid det tog för städfirman, jämförde med vad vi kunde göra för pengarna: Tar 2 timmar/vecka då vi BÅDA städar tillsammans, skrattar, skojar och har kul OCH sparar pengarna.
Dessutom har vi kommit överens om att jag måste sänka mina städkrav pga. 2 barn.
Nu är alla glada och nöjda.
Så mitt tips: Det behöver inte vara pest, hitta en form för det och tidsbegränsa det.
Sötnos, jag tror att jag förstår problemet! Det är inte lätt när en "gör allt" och vill bli avlastad med det och den andra inte har ribban på samma nivå.
OM du inte kan vänja dig vid tanken på att ha någon annan hemma hos er som städar åt er så får väl maken din fixa med sina saker och lämpa in dina saker i ditt "lekrum". Om han slipper ta hand om din tvätt eller din disk och slipper se den kanske det blir lugnare?
Å andra sidan tror jag att maken din har Stålmannenögon och kan se stöket genom en stängd dörr. Stöket fungerar kanske som kryptonit för Stålmannen... :)
patrick: Tack för ditt utförliga svar! Intressant att se problemet från andra sidan. Jag är lite nyfiken på hur mycket "dyrt som attan" är, men jag ska väl ringa runt och jämföra sen.
Vi är nog rätt överens, min man och jag, om att vi skulle kunna använda våra helger till nåt roligare än att städa; än så länge gör vi det tillsammans, på lördagen eller söndagen men det tar nästan hela dagen.
Jag har försökt säga att han ska sänka sina krav... inte populärt. Och inte har vi två barn heller att skylla på, bara två katter... och de drar inte fram så mycket, de hårar ju mest. Vilket i sig kräver mer städning...
Puuuuh.
anna: Vi ska nog testa städfirma/-gumma/-gubbe ändå. Det funkar INTE att han slänger in grejer i mitt stökrum, för ibland vill jag ha det som arbetsrum och det är omöjligt då... Plus att jag ju oftast lägger fram grejer av en bestämd orsak, som att jag ska ta med mig dem till jobbet eller ge nån, och jag blir vansinnig när det hela tiden städas undan. Gah.
Jag tror på Förvaring och Sortering. Ni har ju t ex en omöjlig hall, lägger man något där så ser det ju stökigt ut direkt!! Så jag förstår om mannen plockar upp och flyttar de där viktiga papprena du lagt där. Ju mer organiserad förvaring man har desto mindre behövs det städas (och nu pratar jag ju inte om kattsand på golvet och damm, sådant som vi Hata-Högar-Pedanter inte bryr oss lika mycket om, haha!) Oj, det var ett avsteg från pigdebatten. Jag är ju själv svart piga åt släktingar, så jag kan minsann inte uttala mig. Allt från städ och matlagning till barnvakt och flyttning av saker har utförts helt utan skattebetalning. Oj oj oj!
pernilla: :D ...Men det är ju just på grund av att vi har en hall med en massa smarta förvaringslösningar som du tycker att den är "omöjlig"! :)
Vi resonerar så här: Nu när båda tjänar pengar köper vi oss bekvämlighet och därmed tid. Tid för att vara med varandra och med barnen. Och det är trevligt att vara med varandra i ett välstädat hem.
Skicka en kommentar