Inlägg
tisdag, augusti 22, 2006
Språklektion
Det heter medie- i sammansättningar.
Svea jobbar på en mediebyrå.
Rasmus är i mediebranschen.
Karin är medievan.
Göran gjorde en medieanalys.
Mediedrevet går...
De står under ständig mediebevakning.
Han var en riktig mediemogul.
Hon har hamnat i medieskugga.
(Skriv dessutom heller medier än media, som nästan ingen kan använda på ett korrekt sätt. I singularis heter det medium, ett massmedium.)
Så där ja. Var bara tvungen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
20 kommentarer:
Me like.
Ah, tack.
Fast det där börjar luckras upp. Jag är med på en journalistlista och där diskuterades detta för ett tag sedan. Fler och fler använder media istället för medier. Språket förändras. Medium låter mer som en spågumma :).
Annica
Vafan, jag gör säkert fel hela tiden. Det är ett besvärligt ord! Nästan lika krångligt som muffins.
annica: Usch ja, allt luckras ju upp och allt som har varit fel blir rätt bara tillräckligt många säger det. Men än så länge rekommenderar både Språknämnden och SAOL medier. Och då anser jag och många med mig att åtminstone professionella skribenter kan lära sig det och hålla sig till det.
Språknämndens frågelåda:
"fråga: Hur böjs ordet medium? Och hur bildas sammansättningar med det?
svar: Det böjs medium, mediet, medier, medierna.
I sammansättningar har förleden formen medie-, t.ex. medieutbildning. Jämför med akvarium som hanteras på samma sätt.
Den latinska pluralformen media bör man inte använda. Man kan inte sätta den i bestämd form och den missförstås som singularform," (Jag vet inte varför det avslutas med ett kommatecken!)
salt: På svenska heter det en muffins, flera muffins. I bestämd form blir det muffinsen (inte muffinsarna). Man kan också säga ett muffins, eller t o m (förr) ett muffin. Som låter som ett miffo, tycker jag...! ;)
Ett annat problem är när man skriver det korrekta ordet men uppdragsgivaren föredrar ett felaktigt alternativ. Formula och teknologi är mina problemord. Jag skriver alltid medie- förstås och jag skriver det ofta!
Ja, givetvis går man efter SAOL och den kära språklådan.
En gammal trogen käpphäst för min del är förledet data-
Och nu kallar sig till och med Svenska datatermgruppen för data-. Hu.
Data = samlade uppgifter som kan bearbetas med hjälp av en DATOR.
eva-l: Ja! :-/
Usch för formula.
annika: Datum, data... Ja, uppluckrat, ja, problematiskt.
Men data är väl iaf plur. för datum?
Sen måste nog jag erkänna att jag nog kallat flera medium för media.... Om det nu böjs så på latin, varför inte på svenska?
Men då är det här en bra dag för jag har lärt mig något nytt! :-)
Kram på dig och jag kommer aldrig överge BOKLÅDOR!
Det mest fascinerande är att mediefolk inte klarar av att fogebokstaven i de sammansatta medieorden är e och inte a (borde inte människor med mediejobb vara språkintresserade). Jag säger som en gammal vän till mig brukar säga: "Att fôlk skriver å talôr som krattôr beror på att di inte läser nöe nu förtia å därmed allri lär säj hur orla (orden) ser ut." (Obs! Bred värmländska)
marcus: Ja, data är pluralis av datum, från början. Man KAN använda media men det rekommenderas inte och är ganska dumt eftersom det blir konstigt i t ex bestämd form (mediat?!), och som sagt i sammansättningar. På svenska ska man nog hålla sig till svenska böjningar och inte de latinska... för om nu folk har tillräckliga problem med svenskan, hur skulle de då klara latinet?!
wandus: Håller med. Men tja, det är mycket som driver t ex journalister att skriva men sällan är det att använda själva språket i sig. Och i t ex journalistutbildningen på Lunds universitet ingår ingen svenska alls, det gör det nog inte på nån universitetsjournalistikkurs.
Härligt att se värmländska i skrift! :)
Crrly: Bestämd form på på media (som nu är plur.) blir väl i så fall mediana? Och DET låter konstigt!!! (Möjligen kan det vara "media"?) Då kör vi nog på Medierna istället?
Kram
Härlig debatt!
Ang. journalistens uppsåt kan jag som journalistkårens nemesis - informatör (vad värre är: jag jobbar på båda sidor av skranket, så att säga) - och även lingvist, ge min syn på saken:
Journalist: Kritiskt granskande, ska "ta reda på" saker och förmedla det till allmänheten genom ett lättfattligt och tydligt språk som "alla" kan förstå. Journalistiken är oerhört viktig i den demokratiska processen, då det är journalistens uppgift att ifrågasätta givna fakta.
Så absolut, journalisten behöver behärska språket. På Sveriges Radio har man en språkvårdare som ska hålla personalen à jour med förändringar och riktlinjer i språket. Ett exempel på en ny grej som de verkar ha anammat i både radio och TV är "fotbollförbundet", dvs utan s i mitten. Hur utvecklingen har gått på den fronten låter jag någon annan redogöra för.
Ang datum/dator/data:
Dator har suffixet -or vilket indikerar "någon som gör något". En dator är alltså "en maskin som bearbetar data." En dator kan alltså i inte i sig själv vara data.
Hm, datasal...
Men, men, språket är föränderligt och tur är väl det. Annars hade vi fortfarande haft könsordsbenämningar i talspråket på våra vanligaste jordbruksredskap. Och frågan är vilken period i svenska språket de konservativa anser vara "den rätta"? Tiden då man anser att den första normerande skriften för svenska kom, 1500-talet med Gustav Vasas bibel? :-)
...och nu över till något helt annat: Annika vet säkert att det officiella namnet på Svenska Fotbollsförbundet (som det rimligen borde heta) är Svenska Fotbollförbundet, vilket är pinsamt för alla språkintresserade fotbollsnördar. Att Karlstads universitet ansökte om att få heta Karlstad universitet är om möjligt än mer pinsamt för alla värmlänningar som studerat vid detta lärdomssäte.
sophia: Mediehoror går utmärkt! ;)
annika: Det finns (ju) språkvårdare på fler ställen än SR... Problemet är snarare att även själva journalisterna borde kunna fungera som språkvårdare. Och det gäller även redigerarna. Ska det vara så svårt att vara både bra på att förmedla nyheter och att behärska svenska språket? En enda stackars språkvårdare har itne mcyket att sätta emot säg 20 "språkmisshandlande" journalister...
Och erkänn att "det var lättare förr". Ja, när vi gick i skolan. På den tiden fanns det regler. Nu är det mer riktlinjer... Skönare att veta vad som är rätt och vad som är fel, end of discussion liksom. (Jodå, jag kan avsluta detta på svenska också, så ser det inte så ironiskt fånigt ut: Skönare att veta vad som är rätt och vad som är fel, så blir det ingen diskussion, helt enkelt.)
wandus: ... Eller fotbollsintreserade språknördar... ;) Ja, hur kunde det bli så fel?! Svenska Fotbollförbundet betyder ett bollförbund för fötter, suck.
alter ego: Så länge vi språkvårdare ändå i de flesta fall (?) har sista ordet så ger vi INTE upp! ;)
Jag säger som Lotten: me like.
Som tröst nästa gång någon kallar någon av oss för petimätrar och språknördar och andra rysligt fula saker kommer här ett fint citat:
"Man tänker tacksamt att de för vilka ordens värld finns till och inte bara den så kallade verklighetens har ett dubbelt revir att röra sig inom; vad vet verklighetsmänniskorna om njutningen i att rådslå angående rätta platsen för ett kommatecken?"
Olle Holmberg, professor i litteraturhistoria med poetik
erik j.:
Med det citatet kan man ju få för sig att vi bedriver något av en qvasidiskussion som kanske inte är så väl förankrad i verkligheten, och att detta inte skulle vara lika viktigt som hungersnöden i världen eller Israels ockupationer i Mellanöstern. Så kan det väl ändå inte vara?
erik: Tack för det citatet! :) *njuter*
marcus: Men det ena utesluter väl ändå inte det andra?
wandus: Ja det var ju det jag menade.
Skicka en kommentar