Inlägg
Bara så att ingen tror att jag håller på att psyka ihop totalt, med tanke på mina senaste inlägg:
Så är det inte! :)
Mitt humör går alltid upp och ner i samma skenande takt som en livrädd fux och jag har varit arg och skitglad och ledsen och sprallig säkert sextio gånger vardera efter att jag skrev dessa inlägg, eller mellan dem. Jag är ju sån, antingen eller, liksom, på gott och ont. Och det där med min sjukdom och mina jävla skitläkare, det är ju egentligen inte superaktuellt just nu, det var bara nåt jag diskuterade på ett annat ställe på nätet och så kände jag att jag bara var tvungen att utveckla det och samtidigt skriva av mig lite, det var därför. Det bara kom. Och mellan mitt senaste och näst senaste inlägg skulle jag ha skrivit ett gladare men då ville inte Blogger.
Just nu... är min status följande:
* Fortfarande upprörd om jag tänker på min kränkning, så det gör jag inte! ;) Det löser sig förhoppningsvis nästa vecka. (Men gud vad vissa chefer här måste avsky mig...)
* Så jävla ont i halsen, igen/fortfarande!!! En jävla månad nu. Kan inte svälja för det gör för ont, nu har jag dessutom fått en jätteblåsa längst ner på tungroten som trycker mot det halsonda. Så jävla AJ.
* Känns lite konstigt när jag tänker på helgen... Jag är homealone. Inget planerat. Mer än Ikea imorgon med mamma. Ska bli kul; när jag är där med darling, som kan alla Ikeavaruhus på sina fem fingrar (eh, han har tio), så rusar han runt och smiter in i alla genvägar som finns och håller på att avlida av en nervös stressattack bara jag tar ett kliv åt sidan för att titta på något som inte var bestämt i förväg. (Jodå, vi lyckas givetvis ändå komma hem många hundra kronor fattigare än det var tänkt, vi också.) Men alltså. Homealone. Ända till söndag eftermiddag/kväll. En del av mig säger (skriker): "Weee! Ut och hitta på bus och upptåg, träffa nån, gör nåt!!" Men... den största delen av mig vill nog ändå bara vara hemma med katterna och läsa. Bara för att jag nog aldrig har gjort nåt sånt förut sen jag bodde hos mamma och pappa. Så vi får se. Kanske tar jag hem syskon och bjuder på nåt från Par i Mat och ett gott vin? Eller så somnar jag bara tidigt (åh!!).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
skönt att du är okej - ha en fin helg fast du är för dig själv =)
Jag är likadan. Kan skriva nåt skitdeppigt, och när jag fem minuter senare får en kommentar som undrar hur jag mår, så är jag helt oförstående: Va? Jag är ju på toppehumör.
sara: Tack! :) Du med!
johnny: Haha! Ja, så är det! :)
jag håller med johnny... det är lika för mig. Gråter över apor ena sekunden och tjoar och tjimmar i nästa.
(det var apan Ola och goriallaungen Enzo jag blev blödig för sist, se blogg)
Nu är det dags för tacos. Med sojafärs så klart.
morry: Jag såg just det! Ååh, tacos! :)
Haha, ååååh vad jag känner igen beskrivningen av din sambo på Ikea! Min är exakt likadan. Och sen har började jobba där (!!) så kan han ännu fler genvägar (+ att om man tex ska handla köksmöbler och sovrumsmöbler så fixar han det själv i datorn på den ena avdelningen). Otroligt frustrerande när man vill kika lite... *s*
men åååhh.... jag vill inte jobba, jag vill vara hos dig och äta god mat och dricka vin! haha...nu lät det som jag räknar mig som ett syskon ;-D
hoppas du får en mysig helg! själv läser jag också lite mellan varven: "mörker som gör gott, en svart komedi" av thomas engström. bra!
jenny: Nej, vilket fusk! :p
cree: Men du är ju familj, honey. Puss.
Haha, min sambo är likadan på IKEA, ska alltid försöka ta genvägarna och håller blicken stint rakt fram (ja, vi har IKEA i Rom :-). Jag hade inte ens märkt att genvägarna fanns!
elin: Jobbiga de är!! Fusk, som sagt! :p
Skicka en kommentar