onsdag, april 26, 2006

Dagens kvistighet

Kan man verkligen säga: "Han började le"?

"Han började skratta" går ju utmärkt. Och "Han slutade le." Men varför låter "Han började le" så otroligt dumt? Eller gör det inte det? Är det nån översättningsgrej? "He started to smile", säger man så?



*funderar*

9 kommentarer:

deeped sa...

oavsett vilket verb du väljer skulle jag lägga till ett "att" eftersom det annars är grammatiskt fel då både le och skratta är grundform.

crrly sa...

deep: Nej, det är inget fel alls, både börja och sluta är verb där det går utmärkt att inte ha med något att. (I motsats till komma, "Det kommer bli bra", som inte är godkänt än.)

jovanna sa...

enligt nya språkriktighetsboken är 'komma' både med och utan 'att' numera ok.

'han började le' tycker jag för övrigt fungerar bra.

crrly sa...

jovanna: Om detta tvista de lärde... Inte ens Språkriktighetsboken är riktigt tydlig där. Och det är knappast godkänt i alla stilar; jag skulle säga att det är vardagligt.

Eva-L sa...

He started smiling
Ja, log han inte innan så...
Jag översatte just en mening med ordet promulgated och lyckades utesluta det helt, det tyckte jag var kul!
value XXXX's net assets in accordance with International Financial Reporting Standards and guidelines promulgated by the European Venture Capital Association (EVCA)

utvärdera XXXs nettotillgångar i enlighet med IFRS och EVCA:s riktlinjer

(Ja, jag är lite ensam och utarbetad idag...)

crrly sa...

eva-l: Usch, vilka ord. Riktigt, riktigt fula! :)

Efva sa...

Jag skulle nog spontant satt ett att där i meningen faktiskt. Och på englesiska... He begun smiling? He started to smile? Nåt sånt... Fast jag skriver ju aldrig med grammatiska regler i huvet utan bara på känn, ungefär som jag alltid bara sjunger på gehör. Det är med grammatik som med noter, har man alldeles för lätt för sig så är det så svårt att motivera för sig själv varför man ska lära sig dom.

Och numera när jag skriver till vardags skiter jag fullständigt i allt va regler heter och bara skriver på i nån sorts talspråk. Jag måste ju alltid annars skriva på akademisk svenska så det är så skönt att bara strunta i det och skriva på fulsvenska. Min svensklärare hade väl fått knottror över hela kroppen om hon visste. *skrattar*

Eva-L sa...

Tycker du faktiskt det? Jag tycker det är som poesi. Ekonomitexter är det absolut bästa jag vet att översätta, delvis för att det är så svårt, men också för att orden är så underbara och abstrakta. Eller menade du ensam och utarbetad? Det gick över snabbt; jag hade en tajt deadline.

crrly sa...

freja: Ah, men det behövs inget "att" numera så det gjorde jag inte... Tror det stod "... sa han och började le" vilket jag ändrade till "sa han och log" som lät bättre på svenska. Det känns på något sätt inte som om att le är en så "stor" sak att göra som att skratta t ex, vilket man ju absolut kan både börja och sluta med. Ett leende är väl liksom lite oavgränsat?


eva-l: Nä, jag tyckte att orden i din mening var vidriga! :) Men bra att du inte är för stressad heller.