Inlägg
Det råder krig i mitt inre. Från och med i natt... ja, i nära tolv timmar nu har det pågått för fullt. Krig, kris och kaos. Men hur var det nu, man ska inte se kriser som något annat än möjligheter...? Ur kaos föds något nytt?
Ja. Jag ska fan kämpa för att det ska bli så. Jag orkar inte ha det så här längre. Jag måste börja ta hand om mig själv. Jag har skrivit av mig för hand, för mig själv, insett en sådan jävla massa, som jag var tvungen att vräka ur mig, och nu är jag både helt slut och samtidigt full av förhoppningar och jävlaranamma.
Hur kan man ta hand om sig på ett plan, med bra och hälsosam mat och lite lite motion (men dock), om man samtidigt misshandlar sig på andra? Eller snarare varför? Så jävla idiotiskt.
En helomläggning av mitt liv... Vill inte hänga ut mig här mer än nödvändigt ("nödvändigt", liksom?!), var bara tvungen att göra något slags minnesanteckning här, för avstampets skull.
Jag hade aldrig, aldrig gått med på att se en nära vän behandla sig själv så som jag har gjort med mig själv. Så nu så.
Pfff, vilken insikt!
*totalt matt*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Japp - kämpa på.
Oavsett vad det gäller så verkar du va på rätt spår..
Hang in there!!!!
Kämpa på!!!
kram i massor - kämpa på - vi hejar på!! =)
Tack, tack, ska ni ha!
Ja, det är jobbigt med insikter. Hoppas att du lyckas med det du vill uppnå. *håller alla tummar jag har att tillgå, inklusive grannens*
Man ska vara snäll, speciellt mot sig själv.
Skickar över lite trevlighet att börja med *puff*
Det lät fel insåg jag. Skickar över en kram istället. Det var det jag menade på mitt eget förvirrade sätt.
=)
Gumman då!!! Tar du inte hand om dig själv?
*kramar länge*
Skicka en kommentar