Neurotiska crrly

Japp, var det inte det man kunde känna på sig. Alldeles för neurotisk alldeles för länge --> migrän.

Tack liksom.


Fick migräntablett av en på jobbet: Maxalt Rapitab. Läskigt. Varning. Den gjorde att jag drabbades av nåt slags afasi, det vill säga alldels jättekonstiga ord trillade ur min mun, det var en sån sanslös skräckupplevelse. Låg på golvet på jobbet och försökte sova, hade fått tabletten, darling ringde, jag yrade om solkatter och en massa andra konstiga ord, en del egenpåhittade. Det kom liksom inga riktiga ord, det blev inget sammanhang. Jag lyckades få chefen att hjälpa mig men jag satt liksom bara och tittade på hennes mun när hon pratade, kunde inte göra det hon sa begripligt. Och allas namn hade fallit bort. Jag förstod inte alls vem hon pratade om när hon sa till exempel företagssköterskans namn och föreslog att jag skulle gå ner till henne. Nej, nej, vad var det för människa hon försökte dra iväg mig till? Otäckt, panik, gråt. Och återigen en massa underliga ord från mig.

Det slutade med att tio kolleger (!) släpade/bar/hjälpte mig ut till bilen och med alla mina saker också. Älsklings bil. Han var på väg från jobbmiddagen och mötena han var på igår och körde förbi mitt jobb alldeles lagom för att hämta upp det vrak som var jag.


Älskling var grå i ansiktet och förbjöd mig att sova i bilen. Han ville ha koll på att jag var någotsånär klar i knoppen, visste vem jag var och så. Det läskiga solhelvetet envisades med att sticka och skära sina knivar i mina ögon. Jag mådde illa men kräktes inte.


Kom hem och sov, sov, sov. Hade fått med mig lite mat hem från matsalen (underbara kolleger!), smakade lite, gosade missar, sov, sov, sov.

Har ätit lite till, tagit Panodil och druckit lite cola. Känner mig mest stel och konstig nu.


Typiskt, vi skulle ha gått ut med holländare och mexikanska ikväll, det skulle ha blivit skitkul...