Sagan är all?

Idag kastreras mitt underbara lilla yrväder till monster. Snyft, nu kommer hon att få vimsa runt med tratt på huvudet i flera dagar. Trattkatt. Å, Sagogrynet, vad gör vi med dig?

Men förhoppningsvis blir du snällare mot vår älskade Semla nu... Semlan som ju har slutat prata med oss, som inte längre följer med och lägger sig i allt vi gör... Semlan som surar, fortfarande. Semlan som brukar sitta och bara titta på en. Med den där blicken. Anklagande. För hur kul är det att hela tiden bli påhoppad, biten i halsen, riden på, fasthållen, nerslagen av ett sånt där litet randigt odjur till nystan?

Förhoppningsvis är du dock fortfarande en sprallkatt även efter ingreppet, Sagofiguren. Förhoppningsvis älskar du även sedan att leka kurragömma, att bli jagad, att busa. Men husse säger att det inte gör något alls om du slutar upp med ofoget att krafsa ut kolbitar ur öppna spisen och sen leka med dem i vita tygsoffan...