torsdag, oktober 13, 2005

Ode to myself

Melodi: Fröken fräken

Lilla söta crrly-gosan
Tjohej, tjosan...


Sen har jag inte kommit längre. Det blev lite Thore Skogman-inspirerat, men. Jag har nämligen inte ens fått en radio i skrotbilen jag kör runt i medan jag väntar på att de ska fixa min fina bil, så jag får sjunga och gasta för mig själv. När låtförrådet tar slut får jag hitta på egna. Och då tänkte jag att man borde sjunga nåt gulligt och positivt och glatt så att man ska känna sig bättre och piggare och som en vettigare människa, helt enkelt. Ja, en självförtroende-boost. Men som sagt. Jag kom inte längre. Sen tog Rivers of Babylon över. Den hade jag på en kassett som följde med min första kamera, en Agfa pocketkamera. På kassetten ger Pekka Langer (!) instruktioner om hur man gör och inte gör när man tar kort och däremellan är det låtar, bland annat då ovan nämnda. Som jag kan på min låtsasengelska.


By the rivers of Babylon, we he an eeeeh... and very well, when we remember Saigon...

6 kommentarer:

Anonym sa...

Bra. Det skrivs alldeles för få odar till och av en själv. :-)

Vi på Kantarellen sa...

Fra-enska vet jag vad det är. Millan lärde sig hela texten på "Jáime jáime la vie" när hon var 7-8 år... fast på sitt sätt. Så hon kunde stå och agera framför oss (vilket hon alltid gjorde) och dra låten om och om igen, utan att begripa ett skit av vad hon sjöng.

Anonym sa...

Oj, tack så mycket, sådana ord värmer :)

Anonym sa...

[det blev en liten samuel :-)]

Anonym sa...

hahaha!
Själv har jag kvar ett gammalt kassettband där Ulf Elwing talar om hur bra det är att barn sparar pengar på banken. Varvat med tidiga 80-tals hitsar.

crrly sa...

johnny: Eller hur! :)

mamse: Gulligt!

cicci: Varsågod!

cree: Ååååh.

mifflan: Jaaaa, en kompis hade ett sånt!! :)