News

Fan. Här är en av anledningarna till att jag inte har någon tidning och med omsorg brukar välja vad jag vill läsa om. För jag blir bara så ledsen, får så ont i magen, blir så oerhört sorgsen när jag råkar läsa nåt sånt här. Inte alls kul.


Engagerar man sig för mycket i allting, blir upprörd, ledsen, arg och ... tja, mår dåligt över saker som händer helt enkelt, då kraschar man till slut, det blir för mycket, man måste sätta gränser. Vilket kan vara svårt om man redan är nere, och så blir det en ond cirkel.

Kunde dock inte hjälpa att jag blev arg igår under höjdhoppsfinalen, inte på Stefan Holm, som knappast rev ut sig med flit, men på reportrarna!!! Som den där på tv-sporten som för det första intervjuar honom direkt efter finalen (jag hade bara velat sticka iväg, låsa in mig på toan och stortjutit och bölat, om jag var Stefan, men okej, det är väl så att man måste ställa upp på intervjuer...), och för det andra inleder intervjun med att deklarera att han hade haft förväntningar på att få göra en guld- och segerintervju! Suck liksom. Hur roligt är det att vara Stefan i det läget? Fy fan. Hur ego får man vara som journalist? Och såna idiotfrågor sen. "Hur kändes det när...?" bla, bla.

Förresten är det så typiskt att det gick som det gick för Stefan. Det var fan bara för att jag tittade!! Då klantar sig de svenska idrottsmännen alltid. Så fort jag ska se dem, det är helt vansinnigt, ajg får ju tvångstankar. Detta var det första jag såg under friidrotts-VM! Det var väl tur det då. *muttra* Och jag har t ex aldrig sett Anja inte åka ur eller svenska handbollslandslaget vinna en match. Så bra att jag inte är nån jäkla turmaskot, hade väl funkat som otursmaskot...