Kaffe och Malibu

Hemma, har Stereo Total på datorn och kaffe med Malibu i muggen framför mig. Känner mig som om jag står i kön till Liseberg!!! Alltså: IIIIHHHHHHHHHH!!! :D

Det ska bli alldeles otroligt härligt att komma hem till cree och först leka med världens underbaraste unge (sorry, alla andra...), busa sig svettig och tramsa och dansa och sjunga och vråla till Stereo Total, uppladdning inför Konserten! :)

Länge sen jag var på konsert, det är väl därför jag är sån här. Hoppig, kan inte sluta skutta!! Svårt att skriva med andra ord, hehe. Och kaffe med Malibu var en hit! Mmmums.

Ha en skön fredagskväll ni andra också!

Önskvärd stavningsreform?

Jag tänkte eventuellt skriva ett brev.... till Svenska språknämnden eller så. Början på det lyder:


Till: Svenska språknämnden Från: crrly Angående: Stavningsreform

Härmed ansöker jag, i egenskap av fantastisk språkvårdare tillika ambitiös språknyttjare, om att få en alternativ stavning av somliga glosor i det svenska språket genomdrivna:

ajg vid sidan av jag

istälelt vid sidan av istället

männsikor vid sidan av människor

elelr vid sidan av eller

itne vid sidan av inte

...


Sen skulle följa argument av typen att man skulle tjäna oerhört mycket tid och att tid är pengar och att pengar är allt och att folk ju ändå förstår vad det ska stå. Vad sägs, är det inte en god idé? Vilka ord skulle mer platsa?

Bra och mindre bra

Bra:

* Har börjat läsa Sigrid Hustvedts Vad jag älskade, och den är... bra. Dumt ord, men den är svår att beskriva med ett annat. Den är en liten utmaning att läsa, man måste vara ganska uppmärksam, och just nu gillar jag det oerhört mycket.

* Har hundratals nya böcker hemma... Räcker i flera år. (Fast det lär ju inte hindra mig från att köpa nya...)

* Ska endlich träffa cree och hennes oerhört supergosiga son igen ikväll!

* Stereo Total, liksom. Stereo Total! Som jag har missat alla andra gånger de har uppträtt i närheten. Ikväll får jag se, och höra, dem! Live! Weee!

* Älskling ser också jättemycket fram emot konserten!

* Jag trivs med jobbet! Har så roligt nästan oavbrutet i åtta timmar, vilken dröm!

* Jag har den stora lyckan att ha Världens Bästa, Roligaste och Gosigaste familj: älskling och katterna!


Mindre bra:

* ... Hahaha, jag kom av mig! Måste väl också sättas upp under Bra då, antar jag! ;)

Bokmässan

Jag var på bokmässan igår!!!!! Det var fantastiskt, förstås. Jag gick faktiskt inte på ett enda seminarium i år utan handlade bara, hela dagen. Weee. Massor av barnböcker (har samlat på såna länge), klassiker, roliga grejer, T-shirtar med mera, med mera. Träffade på vänner och bekanta här och var, som vanligt, skitkul! :) Darling blev inte lika glad när han såg alla mina kassar men sen bad han om ursäkt och sa att han ibland glömmer vilket som är mitt största intresse... Just det! Jag är tyvärr galen i böcker. Hoppas bara att det inte sabbade mina chanser att få köpa åtminstone en T-shirt ikväll på konserten, för jag ska gå med cree och min älskling på Stereo Total!!!! :D Tjohooo, vad kul det ska bli, de är så otroligt jäkla bra! :)

Annars då?! Soligt och vackert idag, inte för mycket jobb, inte direkt ont nånstans, ska läsa ikapp bloggar från de senaste dagarna, har tid att sova lite när jag kommer hem, ser fram emot ikväll såååå mycket, sen helg och jag ska skriva en viss artikel som jag har hållit på med ett tag. Hrm. Men sen kommer jag att vara så nöjd med mig själv! :) Så jotack, det är bara bra! :) Hur är det med dig?

Barbarn

Ett roligt stavfel man dyker på då och då är barbarn. Ättelägg avlade under en osedvanligt vild krogrunda?


Vill tacka alla er som delade med er av barntankar när jag undrade häromsistens. Jag har läst och tagit till mig. Tack. En sak har vi i alla fall kommit på, och det är att "skaffar barn" gör man inte. Barn får man. Om man har tur. Så... vi har utretts. Inga fel. Men det händer inget. Och åren går. Säg nu inte att "ååh, men ni har många år på er", etc, för det har vi inte. Har jag inte. Vi såg statistik häromdagen... kan referera det nån annan gång, när jag har papperen framför mig.

I alla fall: Vi ska få hjälp, och jag är livrädd. Ingrepp liksom. I min kropp! Och jag är inte ens säker... Eller, jo, nån gång vill jag ju ha barn, och då måste jag ju inse att den tiden faktiskt är inne när vi måste börja försöka göra nåt åt saken. Det är bara det att den där längtan som man läser om överallt, den har inte infunnit sig, och den där biologiska klockan, den verkar ha stannat alldeles för mig. Hm. Älskling längtar desto mer. Vi är inte riktigt i fas... men jag vet ju att den dagen jag får reda på att jag är gravid, då kommer det att vara det största som har hänt mig.

Jag är bara så himla nöjd med det livet vi lever idag, är det fult att tänka så? Att vara fri att resa, ha råd med nästan allt man vill eller i alla fall kunna ta sig råd, att kunna renovera och greja, att... ja, allt. Å andra sidan hade jag nog trott att jag skulle få vara barnledig efter ett par tre år på mitt jobb, men nä. Inte ens nu efter fem och ett halvt år. Och jag har varit dödligt trött på det. Men nu trivs jag jättemycket igen, jag har fått nya roliga, utmanande uppgifter och den värsta skvallerkärringen är sjukskriven (vad elak jag är som gläds åt det).

Ååh, det är svårt, faktiskt. Mejla jättegärna om ni vill skriva till mig om detta... hur gjorde ni, hur gör ni, hur tänker ni, etc...? Skriv till crrly_snabelA_animail_punkt_net (och ta bort understrykningarna som jag gjorde här)...

Nu ska jag sova för att orka med Min Julafton imorgon: bokmässan (ska inte tjat mer om den, sorry, men jag är så lycklig!). Och jag bloggar inte från mässan! ;)

Dagens citat

crrly, mycket tankspridd, försöker mejla men ser inte sin skärm så bra:

- Faan, jag kan inte skriva, jag ser inget när den där jävla skitsaken lyser!!

Kollega:

- Va?

crrly:

- Eeh, solen heter den va?

Bloggeri bloggera bloggeralla

Har av någon anledning denna låt på hjärnan. Hahaha. Har nog inte hört den på åratal så jag vet inte varifrån jag har fått den nu. *trallar*

Och så är jag snygg idag! :) Komiskt. Hade jag aldrig trott att jag skulle åka bli när jag kravlade mig ur sängen vid åtta, tog en dusch och jagade katter, klädde på mig och jagade katter, bredde mackor för att ta med mig, tog fram matlådan ur frysen, jagade katter lite till, åt gröt, drack juice och packade ner sminket och åkte hemifrån. Vimsade bort mig på väg till jobbet, hur kan man lyckas med det efter så här många år?! Körde fel och var redan jättesen, trasslade mig hit lagom till fikarasten, drack kaffe och åt medhavd macka, sen kunde jag äntligen gå och sätta på mig dagens ansikte, vilket jag gjorde på ett par minuter.

Tjoho, sen ser jag efter ett par timmar att jävlar, fina, fina crrly. Gött! ;)

Mitt förra inlägg innehöll ju en 100-lista, som jag var väldigt tveksam till att sätta ihop, jag fattade bara inte hur man skulle göra. Men som Sara hade sagt så bara flöt det på när man väl hade börjat. Ska nog göra en till snart nån gång, hehe. Det va kul! Och nu vill jag som sagt läsa era! :)

Bokmässa imorgon dårå, det är en del att fixa till det. Se till att jag har cash, alltid bra, en midjeväska att ha pengarna i ska jag rota fram, sen en stor ryggsäck för alla böcker jag ska köpa + lite matsäck, en vattenflaska, bra kläder som inte är för varma och så bra skor. Yes, sen är jag väl typ redo!

100 saker om crrly

Inspirerad av Hedgehog-Sara har jag nu varit duktig och gjort en lista på 100 Förvånande Fakta om crrly!


1. Blir fort rastlös och uttråkad.
2. Är väldigt självironisk.
3. Var alltid bråkigast på dagis och i skolan
4. men såg ut som en ängel.
5. Kom aldrig med i ”Upp till 13”.
6. Avskyr snö, skidor, skridskor och kyla.
7. Sprang väldigt fort som liten.
8. Ser ofta det positiva i saker.
9. Skrev min första bok när jag var fyra
10. gav dock aldrig ut den
11. och har inte skrivit någon mer…
12. Älskar Brasilien – och Island.
13. Har inte särskilt stort förtroende för läkare.
14. Sjunger nog hellre än bra.
15. Inbillar mig att jag har levt tidigare liv.
16. Har otur i spel.
17. Har varit lakto-ovo-vegetarian i nästan hela mitt liv
18. och vegan i ett år
19. Hade ett stenmuseum runt år 1980.
20. Hittar på för mycket bus och jävelskap.
21. Är inte det minsta rädd för getingar eller ormar, underligt nog.
22. Har fått gå och kräkas när någon i närheten stinker svett och smuts.
23. Älskar hela min familj.
24. Genomgick hela grundskolan utan ett enda stavfel i rättskrivningen.
25. Har slutat röka många gånger.
26. Älskar att spela teater.
27. Var ”kompispsykolog” redan som liten.
28. Är ointresserad av mode och kläder, ser ofta inte alls vad folk har på sig.
29. Har renlighetsmani.
30. Korrekturläser alltid, överallt: på mjölkpaket, schampoflaskor, reklamblad...
31. Var täppt i näsan större delen av uppväxten.
32. Har bra bollsinne.
33. Anser att djur är till för sin egen skull.
34. Har fortfarande kontakt med min lågstadiefröken.
35. Prenumererade på Kamratposten i mååånga år.
36. Har svårt att lägga pengar på saker till mig själv.
37. Har lätt att bli förälskad.
38. Förstår inte meningen med vare sig science fiction eller fantasy.
39. Har väldigt starkt luktsinne och är känslig mot starka dofter.
40. Retar mig på BMW-förare.
41. Har alltid varit en fnitterfia.
42. Blir inte imponerad av tjusiga namn eller titlar.
43. Medicinerar mot depression.
44. Älskar att leka med barn och djur (och andra som vill).
45. Har nästan alltid kall näsa och kalla händer och fötter.
46. Skäms över mitt kassa historiekunnande.
47. Ogillar starkt romantiska filmer, särskilt amerikanska.
48. Har blivit nyst mitt i ansiktet av Hagge Geigert
49. och fick en förkylning som varade i 4 månader.
50. Har älskat samma kille i över femton år!
51. Blir fullkomligt vansinnig över orättvisor.
52. Har jättemånga tydliga barndomsminnen.
53. Lider av spindelfobi.
54. Tog körkort för bara några år sen.
55. Blev uppfostrad till att avsky multinationella företag
56. och gör så fortfarande
57. Har blivit kallad ”smal så det ser äckligt ut”.
58. Tycker ofta om att stå i centrum.
59. Avskyr fötter.
60. Har alltid haft lätt för språk.
61. Var en riktig pojkflicka som liten.
62. Har tävlat i Mjölkkannan på Stockholms stadion.
63. Är inte särskilt förtjust i godis.
64. Har ett utseende som folk kommer ihåg.
65. Var som tioåring kär i Ulf Brunnberg och Anders Linder.
66. Är sanslöst morgontrött.
67. Växlar ofta dialekt beroende på vem jag pratar med.
68. Har nästan alltid vågat stå för vad jag tycker.
69. Tycker att buddhismen har många kloka tankar.
70. Har blivit kallad för ögontjänare
71. och det stämmer nog!
72. Har lätt att bli förälskad.
73. Älskar att möta nya roliga människor.
74. Har aldrig brutit armen eller benet.
75. Är en idéspruta.
76. Har svårt att framhålla positiva saker om mig själv (men det har blivit bättre).
77. Väljer ofta att gå min egen väg.
78. Föraktar skvaller i alla former.
79. Är en antingen–eller-person i humöret.
80. Tycker att jägare som kallar sig djurvänner hycklar (köttätare med).
81. Har svårt att slänga saker.
82. Har haft hundratals brevvänner.
83. Blev religiöst uppfostrad.
84. Har aldrig kunnat välja bara en musiksort att hålla sig till.
85. Är känslig för drag.
86. Har svårt för auktoriteter.
87. Är ofta ganska underhållande.
88. Ville bli ”författarinna eller fröken” när jag blev stor.
89. Har varit olyckligt kär i John Lennon i många år.
90. Gråter när jag blir arg.
91. Har en väldigt stor repertoar barnvisor.
92. Är mycket fascinerad av språk.
93. Har haft ganska grava komplex för precis alla kroppsdelar
94. men har övervunnit dem!
95. Har kort stubin.
96. Älskar att spela fotboll
97. men gör det nästan aldrig nuförtiden.
98. Har usel självdisciplin.
99. Anser att frikyrkor är farligare än sekter.
99. Är inte så himla bra på matte... ;p
100. Blir ofta kallad knäpp.


Nu vill jag läsa era. Säg till när ni har skrivit!

Vill jag ha barn?

Vill jag ha barn?

Vill jag?

Vill jag ha barn?

Vill jag ha barn?

Vill jag ha barn?

Vill jag ha barn?


Varför skulle jag vilja det?

Grubblar , grubblar, grubblar. Hjälp.

Mer just nu

Näärå, jag ska inte skriva mer om fisar. Även om tjejer faktiskt gör sånt också. (En del gossar är så sanslöst naiva.)

Så här såg det ut alldeles nyss när jag försökte lägga kommentarer hos Lena. (Kolla in kommentarerna hos henne så ser ni hur lätt det är. Fast här traskar ju inte Saga runt på tangenterna som hon gjorde när jag skrev, här nöjer hon sig med att jaga markören. Passa på att gratta Lena också!)

Septemberdjur

Jag måste bara lägga ut ett par fina bilder på söta Saga, som efter ett par dagar klarade av svärmors hund riktigt bra. Bildbevis här. Första kvällen flög lillmissen upp på ett högt plank och satt och skakade av skräck, sen gick det bättre och bättre. Se själva!

Och som kontrast...

... till mitt förra inlägg: En inte lika tuff brud, nej, något oerhört tragiskt.

Ge alla dessa stackars tjejer som vill "skönhetsoperera" sig en privat shrink istället, som kan ge dem lite självförtroende! Det var väl inget fel på denna Natacha förut?! Hon är ju jättesöt på bilden som smal mörkhårig 16-åring. Vadå "inga bröst"?! Hon är sexton år, for God´s sake. Knappast färdigutvecklad. Hemskt, hemskt, hemskt. Hur kan man vilja vara en uppblåsbar Barbara? Och vad är det för en pappa som understödjer detta? Så groteskt.

Man blir ju bara så ledsen.

Vicken brud!!

Jävligt tuff tjej! Kul intervju.

Det är så satans skönt med folk som inte hymlar.

Just nu

Jag fes. Högt och ljudligt.

Då hör jag ett glatt ´´´´´´ från köket. Saga svarade! (Hon pratar typ som Woodstock i Snobben ser ut att göra.) Undrar vad hon trodde att det betydde?

Hahahaha, jag dööör.

Mobajler igen

Jag har fått det omtalade mobilerbjudandet igen. Jag tappade ju bort det förra, men jag ska uppenbarligen hava förtröstan, för nu kom det igen, som sagt. Något modifierat den här gången dock. Istället för att välja på om jag vill ha en mobiltelefon eller en trådlös när (om) jag förnyar mitt abonnemang så får jag... två mobiler. Två mobiler? Två mobiler? Vad i herrans namn ska jag med det till? Prata med mig själv? Det kanske vore en idé, så slipper man blogga.

Eller?

Äsch x 3

Nej då, det händer inte bara bra saker i crrlys liv! Här följer Dagens Äsch gånger tre:


Äsch 1: Det regnade på lunchen, och var inte alls särskilt varmt, så det bidde inget bad!


Äsch 2: Jag som har stressat för att hinna göra nytt pass före första oktober läste idag följande på polisens hemsida:

[2005-09-23 Rikspolisstyrelsen]
Polisen hinner inte utfärda ”gamla” pass
Ovanligt många har sökt nytt pass under senare tid. Det gör att Polisen inte hinner utfärda fler pass av den gamla typen innan den nya passlagen träder i kraft den 1 oktober. Du som söker pass fram till den 30 september kommer därför att få ett pass av den nya, säkrare typen.
Passet kostar 270 kronor och foto ska tas med vid ansökan. Fotot ska vara taget rakt framifrån. Passet kommer vara giltigt i fem år. Orsaken är att passet kommer att utfärdas efter den 1 oktober 2005* och då får giltighetstiden enligt passlagen inte överstiga fem år.
Leveranstiden för passet är just nu 10-12 arbetsdagar.
Från den 1 oktober kostar passet 400 kronor och foto görs då vid ansökan.

* Passet räknas som utfärdat den dag det tillverkas av Polisens leverantör Svenska Pass AB. Svenska Pass AB utnyttjar för tillfället hela sin tillverkningskapacitet och kommer fram till den 1 oktober bara hinna tillverka de pass som redan är beställda.


Äsch 3: Jag har ooont i halsen! (Å andra sidan ska jag väl kanske vara glad över att det jag irriterade mig över under Äsch 1 inte blev av...)

Resa bokad!!

Malaga i mitten av november, en långweekend. Till älskade Annelie, som pluggar där!! Ååhh, det ska bli så fantastiskt kul! Har aldrig varit på spanska fastlandet. Och det är ju så himla kul när man hälsar på nån som känner till stället ifråga. Weeeee!! *sprallhoppar*

Mer att se fram emot:

* bokmässan på torsdag

* Stereo Total-konsert i Lund på fredag med darling cree

* sen en lugn (?) helg, lördag, söndag

* vi får roligt Gbg-besök 7--9 oktober

* bröllop i Sthlm 15 oktober


(och kanske, kanske, kanske julhandel i Milano i början av december, vi får se...)


Yes, yes, yes, jag ska ta mig igenom den här hösten också!

Måndagsmorgon

Var minsann duktig och gick ut med svärmor-hunden klockan halv sju imorse! Dock bet hon mig i rumpan, vovven alltså, hon tyckte nog att jag gick för fort så dags. Morgontrött tydligen, en egenskap som gör att hon väger över lite på plussidan. Men bettet gjorde förstås att vågen väger över på minus, herregud, liksom, jag har säkert ett blåmärke där nu.

Skööönt att de åkte, vad elak jag är. Men en hel helg är faktiskt lite jobbigt att ha sådant besök, även om både darling och jag är mästare på att smita undan för oss själva då och då. Oartiga, sure, men än sen då.

Roar mig här med nåt kul jag hittade i en annan blogg igår, förlåt, kommer inte ihåg vilken. Äsch, tänkte lägga in en bild av resultatet, men det gick inte så bra, så jag nöjer mig med att skriva att jag uppenbarligen bland annat är "a drunken fruitcake who loves to shrink animals". Vad är du?

Mer strand

Jag bara måste lägga in lite fler bilder från idag. Det byggs just nu i Lomma bostäder som verkar bli helt fantastiskt fina, och läget sen, mitt på stranden!

För er som inte vet: Lomma ligger utanför Malmö/Lund, vid havet; Lunds strand kan man säga.

En av bilderna visar Malmö med Turning Torso i motljus, sett från Lomma.

Och ursäkta layouten, fattar inte så mycket av detta än. (Har heller ingen aning om varför detta plötsligt blir understruket och hur man får bort det...)

Jag har badat!!

Nå, åtminstone vadat.

Fantastiskt, vilken dag! Minst 23 grader varmt, soligt, helt underbart. Vi gjorde en utflykt med svärmor (minus hund) och åkte först till Zoogiganten. Där hade de getter!! Vilken lyckodag. Här är bild av en sötnos, min kjol och en av mina randiga Converse kom också med.

Sen åkte vi också till Lomma beach. Så otroligt varmt och skönt! Måste lägga ut lite bilder här. Observera, de är inte från juni--juli utan från den 25 september! :) Jag hade på mig: trosor, kjol, linne, Converse. Inga badkläder, ingen handduk. Dock hade jag en tröja i handen. Nere på stranden gick jag ut i vattnet för att bada, tänkte göra det i trosorna och sen bara ha kjolen och linnet, torka mig på min tröja. Men till min stora besvikelse hade det kommit in en bris som gjorde att det blåste rakt ut och var ganska isande i vattnet. Muttrande gav jag upp, vadade bara runt i vattnet ett tag. Men imorgon, då tänker jag bada efter jobbet! Årets sista havsdopp, i alla fall om jag inte åker till något kallbadhus.

Bokmässa!!

Jag åker till bokmässan i Göteborg över dagen på torsdag.

Nån som vill träffa mig där då, antingen inne på mässan för seminarium, pratstund, fika etc, eller lunch utanför?

Hund

Det är inte lätt att vara ensam hemma med svärmors hund, inte. Svärmor och son tog promenad, crrly orkade inte följa med. Var hemma och vilade, läste och småslumrade ute i trädgården i bikini, hur skönt som helst. Så fort jag skulle gå in började hunden dock gruffa, kände sig ensam där hon låg ute i skuggan. Var jag inne mer än fem minuter började hon skälla. Och den damen har röstresurser! :p Låter jättefarlig, faktiskt. Och stör säkert alla grannar, suck. Så det var in och ut ett antal gånger där på kort tid, att skriva min artikel var inte att tänka på (man kan ju åtminstone låtsas att man hade tänkt vara duktig och inte blogga aaalls...).

Den här hunden är jag faktiskt inte rädd för, hon och jag har ett ganska speciellt förhållande, undviker varann mest, liksom. Går undan för varann. Jag har ju varit med sen hon kom in i familjen, och det är nog tur. För hon är som sagt ganska skräckinjagande, stor och stark. Men himla fin -- för att vara hund, that is. ;)

Lägger in en bild av henne. Tagen utanför vårt förra hus för ett par år sen.

Septembersommar

Strålande sol, hettar i skinnet, solskyddsfaktor 7, halvsover på min badkappa, mmmmys. Den 24 september! Fantastiskt!

Iiiihh

Jag är nämnd hos gurun Annica Tiger!!

21 september 2005

Bloggtreklöver 86

crrly – Jag är vad jag heter.

Eftertanken

ABC...Kistalight

Maila gärna tips om andra bloggar du vill se på denna lista.

// Annica Tiger

Strippa eller hjärnkirurg?

Jag borde jobba som strippa. I alla fall enligt Job Predictor. Det värsta är att om jag inte hade gift mig skulle jag ha varit hjärnkirurg... :p


Du då?

Why, oh why

Varför är huset varmt de(ssa) dagar det är varmt ute och isande kallt när det är kallt ute?

Dumt juh.

Addicted?

Börjar jag bli datorberoende igen?

Makt och kön

Intressant, jätteintressant. Den boken vill jag läsa. Min enda kommentar just nu är: Ojojojoj, oj. Och oj. Det kommer nog att ta hus i helvete på sina håll, det här.

Visst vet man att det är så här det går till. Jodå. Jätteintressant att det nu liksom erkänns officiellt bara.



(Jag är så jävla stolt över min älskade man.)

Artikelanalys

Vi diskuterar här på jobbet en artikel ur dagens DN: Psykdömd Palmehatare mister läkarlegitimation

Vilken rubrik, den finns en hel del att säga om. "Psykdömd", vad är det, liksom?! Ser ut som ett kvällstidningsord. Och vilka långa ord för att vara en rubrik. Någon här kläckte ur sig: "Det låter som en Gäster med gester-charad!" Och det gör det ju. *s* Man ser genast Johannes Brost eller Inga Gill framför sig...

Sen är ingressen lite anmärkningsvärd också: En 76-årig läkare - en känd Palmehatare - har fått sin läkarlegitimation återkallad. Som patient på en psykiatrisk klinik har mannen agerat läkare åt andra patienter och smugglat in medicin avsedd för personal, enligt Socialstyrelsens anmälan.

Vad har Palmehatet med saken att göra? Man ska antagligen förstå att mannen kan vara farlig, ha våldstendenser, kanske till och med vara en potentiell mördare... Spännande värre. Och tänk att en sån har jobbat som läkare...! Han har dessutom utövat nåt medicinskt på andra patienter, låter genast som en hokus pokus-gubbe.

Det mest intressanta torde dock vara det sista: smugglat in medicin avsedd för personal. Va?

Monstret

Saga är ett monster.

Igår satt jag, ensam hemma, och chattade i lugn och ro med Pernilla och sen med Elly. Jag berättade om att Saga minsann hade spelat landhockey med de tuffa 10--12-åriga killarna på gatan, trots att de hade rullskridskor på sig. De hade en innebandyboll och den skuttade hon glatt fram och knyckte hela tiden, och de hårda grabbarna smälte... :)

Medan jag sitter och skriver detta, igår kväll alltså, blir jag plötsligt uppmärksam på att Saga har lekt väldigt intensivt runt mina fötter ett tag. Jag ser ner, först förstrött men strax med skärpt blick. Vad är det där...? Det ser ut som en leksak, men hon har ingen som ser ut så! Inte med fjädrar... åååh, nej!! Mitt monster till Sagokatt har dragit in en fågel. Visst, det är sånt som katter gör, men inte min lilla söta...! Ååh, vad äckligt, jag ryser när jag ser den lilla kroppen som det leks runt med, fjädrar och fjun ramlar loss och blåser omkring, och pippin är alldeles röd, det är av blod, den har inget huvud, herregud.

Jag lägger upp en plan och följer den: Först ut med Saga ur rummet, släng iväg henne långt bort i hallen, så där ja, sen stänga av datorn men inte släcka lampan för darling måste se detta när han kommer hem, han får ta pippin, jag vågar absolut inte, Selma ligger och sover på skrivbordet vid datorn i godan ro och har inte märkt nånting, tack gode gud, hon blir väckt lite brutalt för nu får hon verkligen inte se det som finns på golvet, upp med Semlan också, hon mjauar irriterat, fort går jag ut från rummet med henne i famnen, stänger dörren, Saga har jag lyckats hålla ute, så, pust!!

Resten av kvällen går jag runt och småstädar, förbannar (faktiskt...) min slarvig.- och stökighet, varför har jag lagt en massa papper och skit på golvet, tänk om det ligger ett litet huvud där under, tänk om det ligger i sängen, å herregud, vågar jag gå och lägga mig, jag dör, snälla Saga, ta den där leksaken istället, låt bli att bråka med Selma, nej du får inte gå ut mer ikväll för vad tänker du dra in då?

Jag har Världens Bästa Älskling, för när han kommer hem vid ettiden på natten efter affärsmiddag så går han in i mitt rum och städar bort pippi och dammsuger sen där inne noga! :) Han är bara så fantastisk.


Och i eftermiddag blir det Mycket Spännande; den lilla bråkstaken, som hoppar på stackars lugna fina Selma hela tiden, ska få sitt livs första (?) närkontakt med Stor Hund, svärmors. De ska bo hos oss till på måndag, fatta vad intressant detta blir. Hunden är åtminstone kattvan, bor delvis i lägenhet med två katter som gillar att rida på hennes (det vill säga hundens, tikens) rygg... Ja, vi får se, som sagt, förhoppningsvis kan hon och Selma bilda (antivålds-)pakt mot Monstersaga.

Smarta affärsidéer

Ni vet Marianne-karamellerna, dem man köpte tax free på färjan när man skulle bila utomlands på semestern? Det finns tydligen Marianne crush nuförtiden, krossade karameller. Herregud. Förr kunde man minsann få trasiga kakor eller trasigt godis från fabrikerna eller rentav kiosken, nu är det klart att det ska tjänas pengar på detta och tas betalt. Det går utför med världen och jag känner mig som en pensionär.

Det gjorde jag också när jag spanade in en ny produkt i affären häromveckan: små söta, runda knäckebröd i en läcker påse, på vilken det stod om dessa små knäckisars förträfflighet till ostbrickan, tapasen etc. Wow, tänkte jag, tills jag kom på vad det var. Det som blir kvar när de stansar ut hålet mitt i Siljans och Moraknäcke och allt vad det heter! Suck. Skönt att jag såg det redan i affären i alla fall, tänk att man kan låta sig luras så av en smart och snygg förpackning?!

Gosig!

Titta, vad söt.

Tsunamin, och sen då...?

Arbetet med att återuppbygga länderna som förstördes av tsunamin fortsätter, än finns massor att göra för dem som drabbades och förlorade hus, hem, familj och möjlighet att försörja sig.

Läs den jätteintressanta och viktiga bloggen om det oerhörda arbete som Lotta Granbom har gjort i Thailand, bland sjözigenarna.

Här är artiklar som handlar om hur Desmond Fernando, ursprungligen från Sri Lanka men numera bosatt i Sverige, förser sina före detta landsmän med fiskebåtar, med stöd av många givmilda människor och i regi av Erikshjälpen.

Det finns som sagt mycket att göra fortfarande, hjälp till du också! Har du inte personligen möjlighet att skänka pengar genom att exempelvis köpa skivan som Lotta nämner i sin blogg så kan du hjälpa till att sprida dessa länkar, kanske når de någon som kan göra något!

Ögonfranslockare?!

Jag dör. Mycket ska man se innan, ehh, ögonfransarna ramlar av...

Passfoto

Nu har jag varit och tagit nytt passfoto. Det nya passet, som gäller hälften så länge och kostar dubbelt så mycket, börjar gälla från och med den 1 oktober, så jag passade på. Den 1 oktober ska dessutom, håll i er nu, polisen börja ta passbilderna!! Hahaha. Hur kommer det att se ut?! Och de är väl inte överbelastade som det är, neej då. Nä visst nä, de är ju bara lata, så var det ja.

Ja, men då så.

Underbart ord! :)

Hos Annika hittar jag ett fantastiskt ord: reklamutploppare. Som svar på en spam-kommentar. "Du verkar vara en automatisk reklamutploppare", skriver Annika. Skitbra ord! :)

Eva i paradiset

Aaah, vad gött det är när det, efter att man har fått en runda power walking och en skön lång dusch, fortfarande är så varmt ute att man kan kuta runt naken i trädgården och leka med sin kattunge!! :) Heeelt underbart.

Hundrädd?

Lustiga sammanträffanden, tänkte skriva en rad om svärmor och hennes hund, som kommer och hälsar på i övermorgon. Hundar och jag är liksom ett kapitel för sig. Så ramlade jag över denna bok. Där ser man. Nåt för mig, för mormor, för mina mostrar... som alla har bivit hundbitna som små.

Jag har blivit uppfostrad med att hundar är läskiga, dräglande och huggande odjur, nämligen. Livsfarliga, opålitliga. Vill inget hellre än att slita sig och störta över en och slita ut tarmarna.

crrly liten, på promenad med mamma, hund med tillhörande ägare närmar sig, mamma kisar för att se om hunden är kopplad, ser inte, tvärstannar, skriker: "Hunden är väl kopplad?" crrly skäms.

Är hunden inte kopplad blir mamma arg och gastar om att den minsann måste hållas bunden och bla, bla, är hunden kopplad går mamma ändå omständligt och dramatiskt runt den i en stor cirkel. crrly skäms.

Är hunden inte kopplad och den dessutom rusar på crrly och mamma, vilket faktiskt hände då och då (gör fortfarande!) blir mamma inte glad precis, förstås. crrly skäms då också, men nuförtiden blir hon ännu argare än mamma och hjälper till att gapa på hundägaren.

Ett relativt tidigt minne: crrly leker med några kompisar i ett nytt bostadsområde i skogen en bit bort. Kompisen Eva är med, och Evas tre grannar, varav två är systrar: Camilla och Cecilia. Mona är också med, en lite yngre granne. Vi är väl i lågstadieåldern, knappt. Evas kompisar berättar med bävan och skräck men samtidig förtjusning om den galna schäfern som bor i ett av husen. Schäfern brukade få springa lös helt ensam och den gillade att jaga barn. En hel del hade blivit bitna. Vi blir av Camilla, som är äldst, tillsagda att inte springa om hunden kommer. För då tror den att man leker och då springer den efter och biter.

Lek på gatan. Schäfern dyker upp. Naturligtvis. crrly minns vad de hade blivit tillsagda och ställer sig blick stilla, som en staty. Helt koncentrerad på hunden... som självklart kommer fram mot henne. Då märker hon att de andra är borta! De har sprungit iväg! De har gömt sig, kutat iväg! Trots det de sa till henne! crrly grips av panik -- och börjar springa. Hon springer så som hon aldrig har sprungit förut. Uppför gatan, bort, bort. Det svider i halsen, det smakar blod i munnen, hon hör hur schäferns flämtande andetag kommer närmare och närmare... Hon räddar sig upp på kompisens veranda, men ytterdörren är låst! Hon rycker förtvivlat i den, men samtidigt vänder hon sig om ut mot gatan och ser att schäfern vänder. Den gav upp! Hon vann! Hon sprang ifrån besten, odjuret! Triumfen blandas dock med skräcken, den går inte över. Den har satt sig i henne.

När crrly går i tvåan eller trean känner hon att det inte går längre. Hon vill inte vara rädd för hundar mer. Hon bestämmer sig för att byta dagmamma, till en med hund. Så hon hittar Lilian, som har två. Hon och mamma går dit. Mamma sitter med fötterna uppdragna i fåtöljen under sig under hela besöket. crrly är så lycklig. Hon är inte rädd! Hundarna är en gosig golden retriever och en söt tax, Bamse och Ludde, inte kan man vara rädd för dem?

Det går bra hos Lilian, och lilla crrly får till och med gå ut med Ludde ibland. Ludde är skällig men han är så söt så det gör inget. Bamse är också söt, har jättegosig päls. Han är stor, brukar ställa sig med framtassarna på pappas axlar när han ska hämta crrly. Pappa ryggar tillbaka lite men säger inget. Han är i alla fall inte rädd som mamma!

Grannarna har också en mysig golden, hon är världens snällaste hund, Cilla. Henne tycker till och med mamma om, och det känns bra. Alla barn kan leka och göra nästan vad som helst med Cilla, hon bits aldrig. crrly råkade trampa henne med träsko en gång och hon bara gnällde lite. Det finns snälla hundar!

På högstadiet känner crrly att det är dags att ta ännu ett steg: hon anmäler sig till Hundsport som man kan välja som FA. Det är hon och så en hög av de tuffa, hundtokiga brudarna. Oj. Vad har hon givit sig in på? Men det går också bra! Eldprovet är när de åker ut till Brukshundsklubben och får gå med alla hussar och mattar en bit in i skogen, sätta sig på huk i riset. Nu ropar en matte eller husse i taget till sig sin hund, och de andra ska stå stilla och vänta tills de hör sitt namn. Men det går inte så bra. Hundarna är så ivriga. När en hund börjar springa kommer de andra med på en gång, och crrly känner sig jättemodig när hon sitter där och en hel jättelång rad med stora och små, snabba, ettriga hundar kommer rakt emot henne. Men hon sitter kvar, det klarade hon av!


...

En gång i Stockholm, när crrly och hennes make gick längs med en stor led på en liten trång trottoar, kom nåt ilsket och jätteskällande sättande från trädgården bredvid trottoaren, och crrly tänkte inte utan råkade hoppa rakt ut i trafiken... crrlys man fick rädda henne och dra in henne till trottoaren igen. Sånt har sen hänt ett par gånger utomlands också.


Nästan det modigaste crrly har gjort, det var när hon under gymnasietiden var hos en kompis syster. Systern hade en schäfer, och föräldrarna också. Båda schäfrarna leker och hoppar runt i kompisens systers trädgård. crrly är mätt och lägger sig i gräset. Schäfrarna hoppar över henne! crrly är så stolt. Tänker: Det här skulle mamma se!


Sen har det inte hänt så jättemycket, utom det att ett tag när crrly kände för att bli hurtbulle och jogga, så kom det ofelbart lösa hundar rusande. Suck. Eller när hon cyklade ensam. Ett tag när hon promenerade också, men det var inte lika farligt, inte ens när hon faktiskt blev påhoppad några gånger på promenad med mamma...

Men crrlys make är uppvuxen med hund och känner till dem en hel del. Han är så bra på att veta hur de tänker! crrly är tacksam. När de är ute och går och hör en hund skälla i nån trädgård tänker alltid crrly automatiskt: Den vill hoppa på mig och bita ihjäl mig och slita ur mina tarmar och äta upp mig!!! Men då förklarar crrlys man pedagogiskt och lugnt att den inte alls vill det. "Den är ensam och ledsen, den vill ha sällskap!" säger han. Eller: "Den vill bara säga att den vaktar här, så vi ska inte gå närmare, men det behöver vi ju inte." Eller: "Det är inte oss den skäller på, den är arg på nån annan!"


Det är så skönt att crrly har sin älskling. Han hjälper henne jättemycket.

Roligast med Ringholm-grejen

Det ironiska med Ringholm-grejen är att han själv, enligt Aftonbladet, missbrukar sitt överfallslarm och kallar på polis stup i kvarten. Roligaste kommentaren till detta står en polis för: "Insatserna som slösats på honom tyder väl på att vi inte är så slöa. Det finns resurser, problemet är ju att det är Ringholm som tar upp dem."


Just det...

Alldeles blöt

Jag bara kan inte dricka te. Det funkar aldrig. Dumt att göra det på jobbet, i synnerhet. (Synnerhet är ett bra ord, ett Astrid Lindgren-ord. Liksom märkvärdigt.) Munnen blev full men jag fortsatte hälla. Suck. Ner i urringningen, nu är jag jätteblöt om bh:n, dess innehåll samt magen.


En fundering om recept: Vad tusan är kycklingben som man tydligen använder? Är de väldigt knapriga eller? :) Urk.



En kollega skulle just slå upp japanen Seizo Sugawara i ne.se och fick följande svar:

seizo sugawara förekommer inte i några artiklar i NE.
Kan du ha menat:
Ericsson, Sigvard, Sigge


Ja, det kanske han heter om man översätter det. :)



Nu vill jag t o r k a.

Kotte

Vaaar inte som en igelkott som sticks så fort man rör'n,
försök att löna ont med gott, sprid trevnad i ditt hööörn.


*sjunger*



Igelkottar är också otroligt söta.

crrly gör crrêpes...

... men det blir bara pannkaka av alltihopa! (Hahahahahaha)


Kan ingen komma hit och laga min mat, den går ju bara söööönder! (Hahahahahaha igen)




Jag tror jag ska bli komiker. Eller flytta till Göteborg igen.

Usch för bloggar!

I alla fall usch för dem som innehåller bilder på en massa kläder... som jag blir sugen på!! :-o

Vad är det som händer??! Usch. Har dessutom en hel del modejobb här som jag måste greja med, och jag blir ju fan hjärntvättad här! Nu sitter jag och överväger allvarligt om jag ska fråga darling ifall vi ska åka till Fields i helgen; jag vill ha nåt nytt till oktoberbröllopet. Gaah. Men jag är rätt så kär i en hel del av de gröna plaggen jag har sett, det måste jag erkänna.

Men vad f...! Vem har jag blivit. Nu sitter jag och bloggar om mode dessutom!

Shit, det är inte sant.



Jag ska nog bli bonde och alpackauppfödare istället.

Alpackor

Jag dööör, hur gulligt är det här?! :) Kolla!

Nu drömmer jag genast om att ha alpackor och getter ihop på en gård... där man kan driva kattpensionat också. Och vanlig bed and breakfast med kursgård för andlig utveckling, veganmat så klart. Alpackorna och getterna ska klippa gräset och gosas med, inte slaktas, förstås. Spindlar är dock portförbjudna.

crrly rätar ut frågetecken

Alla undrar, antar jag, så... ;)

Senast sedda film: Pirates of the Caribbean, igen.
Senast köpta skiva: Ett gäng raiskivor.
Sparar till: Resor, renoveringar med mera.
Väntar på: Att åka ner till Annelie i Malaga!
Pålägg som gäller: Jordnötssmör. Tahini med tomat eller gurka + citronpeppar.
Dagens dryck: Vatten och kaffe.
Senaste boken du läste: Kommer inte ihåg om jag har läst i nån annan sen jag läste ut Låt den rätte komma in.
Senaste maträtten du åt: En supergod soppa som älskling hade lagat.
Senaste klädesplagget du bar: Jag har på mig svarta strumpor, svarta långkalsonger/tights, röda benvärmare, svarta trosor, svart bh, svart linne med ANGEL-tryck i silver, mörkblå minijeanskjol, röd fleecetröja. Och röda Snobben-tofflor.
Senaste repliken du yttrade: "Vilken var den senaste filmen jag såg?" (älskling har bättre koll än jag själv)
Senaste personen du träffade: Mah baby. Annars har jag bara träffat en person idag (om man bortser från joggare vi mötte under promenaden), en av grannarna som kom bärande på Saga som hade trillat ner i hans båt på hans garageuppfart...
Senaste person du pratade i telefon med: Mamma, som åker på semester till en grekisk ö imorgon. Åååh!
Senaste person du fick brev av: Kusin: inbjudan till bröllop i Stockholm. Eller tja, nåt reklamutskick från nåt företag, räknas det som brev?
Senaste gången du sov: I eftermiddags.
Senaste saken du köpte: Mat, igår.
Vad har du gjort idag: Sovit, gosat, vilat, slappat, ätit, bloggat, läst bloggar, pratat i telefon, tagit promenad, chattat pyttelite, sett en hel del skit på tv.
Gillar du svarta kläder: Yes, mycket.
Hur tidigt stiger du upp: Vardagar: mellan 5.30 och 7.45 (dvs när jag orkar). Helger: så sent som möjligt. Ofta inte förrän mitt på dagen/tidigt på eftermiddagen.
Vilken färg har du på håret: Mellanblond/cendré/råtta.
Vad har du för färg på ögonen: Blågrå.
Är du uppväxt i stan eller på landet: I utkanten av en småstad.
Hur många par skor har du: Ett 20-tal?
Var har du ont: I huvudet och axlarna och nacken.
Kan du stå på händer: Inte många tiondels sekunder.
Vad lyssnar du på för musik nu: Ingen, hör tv:n som darling har på. Reklam... :p
Vad tycker du om idrott: En del är skitkul, både att se på och att utöva, annat dödligt tråkigt.
Vad har du för en klocka: Jättemånga, faktiskt. Men använder ingen, utom den i mobilen och den på väggen på jobbet och den hemma i köket
Sämsta sport: Trav och galopp. Greyhoundracing. Bilsport.

Döpa om min blogg?

Borde låta min blogg heta Sjukbloggen eller nåt. Idag är det mensvärk och en huvudvärk som bara inte är av denna världen. Ledvärk. Aj. Men nä, jag skriver knappast ett nytt inlägg bara för att gnälla. Håller på att experimentera med bild (mitt förra inlägg) -- mest för att inte riskera att nån annan skriver kommentarer i mitt namn. Kan ju vara kul att se att jag är crrly också, men jag vill ändå vara ganska anynym, därav den stora svarta klutten. Bilden är för övrigt några år, men snart ska mitt hår vara så där långt igen.

Synd att jag inte kunde träffa Svala idag!! En spontan och jätterolig idé, det hade varit hur mysigt som helst. Men snart gör vi ett nytt försök, tycker jag! :)

Nu är det söndagspromenad som gäller.

Jag i Frankrike

Så jävla arg

Kan nån vänlig människa tala om för mig hur fan man lägger till ett foto av sig själv vid presentationen?? Nu har jag hållit på halva natten och fattar fortfarande INGENTING. Jag har laddat ner hello.com och picasa.com men det hjälper ju fan inte!! :( Jag vill ha ett sånt foto som läggs till när man har skrivit en kommentar.

Tack.

Magiska nummer

Hade vi mått bättre hade vi åkt med till Köpenhamn, Christiania, där Magic Numbers konserterar ikväll. Men en sån här helg är inte alls dum heller: sova, småstäda, småplocka, massor med musik, skriva lite artikel, solpromenad, småmatlagning, pyssel, gos, kattbus...

Christiania har jag aldrig ens varit i. När pappa var högstadielärare på 70-talet brukade de åka dit på skolresor, haha, det är ju skitkul.

Jag är som sagt duktig med artikeln nu, och det känns skönt. En massa annat fix ska jag klara av inom det närmaste också: städa i mitt rum och på mitt skrivbord (ställa tilbaka en massa av det som ska stå i garaget), plocka fram fina foton och ordna förstoringar, köpa ramar och tavellist... En sak i taget bara.

I grannskapet

Det att vara granne, borde inte det kunna kallas ett grannskap?

Nåväl:

När vi bodde i lägenhet hade vi grannar mittemot/bredvid (alltså båda delarna):

Hon

hette Maj-Britt eller nåt sånt fast hon var typ 30. Blonderat kort hår, mullig, jobbade i affär. Sambo med

Kenta. (basröst) Också avdelningen större. Vi såg (hörde) honom bara när det var trav å sånt på TV. Av allt möjligt att döma spelade han en del.


Hon

brukade när hon kom hem och dörren var öppnad, samtidigt som hon rasslade ner sina nycklar i väskan igen och hissen togs av nån annan, alltid säga med liten och len röst:

– Heeeeeeeeeej, ååå, heeeeej, min lille pussisnussegulli... åååh, söööötnosen... mmmm... heeeej... snussigullipluttinuss...


Tills dörren gick igen bakom henne.


Men. De hade inga barn. Och vi såg aldrig att de hade några husdjur.

Fredagsfyran

crrly svarar på frågor

Tema: Samlingar

1. Vad samlar du på och hur stor är din samling?
Jag har samlat på allt möjligt: nyckelringar, suddgummin (har kvar dem!), bokmärken, frimärken, mjölkpaket (!), dockor i folkdräkt (finns också kvar) och mycket mer. Numera är det nog mest böcker. Och jag har nog minst 1 500 stycken.
2. Varför samlar du?
Har svårt för att slänga öht, är ganska nostalgisk av mig. Men böcker är roliga att läsa om och att låna ut. Och det är så vackert att möblera med böcker!
3. Vilken favoritpryl kan du inte göra dig av med?
Hmm. Å, vet inte. Har jag fastnat så för någonting att jag inte kan tänka mig att leva utan...? Kommer inte på nåt just nu, det skulle väl vara datorn som det skulle vara svårt att klara sig utan, men det har jag ju en på jobbet och är det en pryl, när vi nu pratar om samlarsaker?
4. Vilken pryl ångrar du att du slängt?
Mina dagböcker från lågstadiet. Absolut. :( Skulle haft bättre lås på dem bara...

Pilska finnar

Ja, det är sannerligen fredag idag. Och kakor till kaffet.


Var sjutton kom alla äckliga illröda stopplyktor i ansiktet ifrån nu då?? Jag som ska ta passfoto på måndag. Go away!

Monster

Älskling kom hem från jobbet igår, relativt pigg och vid gott mod.

Efter en timme hade han jätteont i huvudet och klagade:

"Hur har du orkat
vara hemma och sjuk
i flera dar
med ett sånt där
monster?!"

Vårt monster.

En Dagens, tack

Dagens...

Tillstånd: huvudvärk! Hade migrän imorse. Overklighetskänslor.
Humör: helt okej!
Uppgift: jobba, jobba, jo-obba... (Bli frisk!)
Klädsel (eftergift eftersom folk tycks bry sig; publikfriande?!): ljusa uppkavlade jeans, pantalongaktiga benkläder med svarta och petrolblå ränder, svarta 15 år gamla tygkängor, svart T-shirt med "I´m so great I´m jealous of myself"-tryck på (hahaha), svart ribbad tröja över. Turkosmönstrade silverspottade leopardtrosor (rätt mycket snyggare än de låter). Svart bh. Svarta strumpor med nåt fånigt ankeltryck på. (En av Älsklings svarta jackor på väg hit till jobbet.)
Makeup: Ingen!!!!!!!!! Orkade bara inte. *känner mig modig och naken*
Frisyr: Hade duschat, la mig igen med halvblött hår under migränattacken. Hade liten misse trampande runt i håret flera gånger. Ser ut därefter...
Smak i munnen: urtidsödla, typ. Måste ju andas med munnen!
Känsla: hunger!! Orkade inte laga mat. Hann inte heller. Åkte till jobbet under lunchen.
Längtan: Hem igen, säng och älskling. Och efter att bli glatt överraskad.

Nederländerna, del V

Tid: Lördagen för ett par veckor sen. Kväll--natt.
Plats: Liten borggård i södra delen av Nederländerna.
Anledning: Bröllopsfest.


Fest, ja! Ett par hundra inbjudna, minst. Även kolleger till brudparet, folk de normalt inte umgås med privat. Kompisar, även mer fjärran (som vi, som hade träffat brudparet så sent som i våras, några dagar ihop i ett litet hus i Frankrike), släktingar. Gamla, vuxna, ungdomar, inga barn.

Buffén är uppdukad, massor av gott, även för en vegan som jag. Stående/gående bord, inte många sittande. Det vill säga, vi var ute på borggården halva natten för att det var så ljummet och skönt men det fanns inte platser till alla egentligen, vilket ledde till att även sitt- och ståplatsborden fungerade som gående; man kunde inte räkna med att få behålla sin plats om man gick och tog mer. På så sätt blev man tvungen att röra på sig och att prata med folk överallt!

När jag gick och tog min andra portion sa en ur personalen till mig: "Ät inte för mycket nu, det blir dessertbuffé också!" Va, vilken pik! ;) Nä, såå mycket hade jag inte tagit så att jag tog illa vid mig, men lite konstigt var det -- dessutom hade jag tagit en ny tallrik så hur kunde han veta att jag redan hade hämtat mat en gång? Jag trängde in mig vid ett bord och nämnde för dem som stod där att det skulle bli dessertbuffé. "Va, nu?!" sa en kille ivrigt. Jag ryckte på axlarna: "Tror det..." Killen stack genast iväg, kom dock tillbaka strax och såg lite nedslagen ut. "Nää... Jag hittade ingen..." Fan flög i mig: "Hahaha, gick du på den, jag sa ju så bara för att jag ville ha din plats vid bordet!!" och så bredde jag ut mig. Han såg först lätt chockad ut innan han fann sig och började gapskratta, och sen fortsatte kvällen så: jag var runt överallt och ingenstans och skojade massor med folk. Träffade jättemånga roliga människor och alla var sååå intresserade av Sverige, svenska seder, svenska bröllop, religion, skolväsende, språk etc. Diskutera och jämföra, jätteintressant.

God mat, vinet och ölet och vattnet flödade, därpå kallades vi in. Trång, smal trappa med pyttetrappsteg som var tätt sittande (balansakt!), och så var vi uppe i festlokalen. En gammal sal med brädgolv, några ståbord utplacerade längs väggarna och ett stort dansgolv, ett coverband spelade för fullt. Och längst in i hörnet: dessertbuffén! (Lägger in bild av den här men kan tyvärr inte styra var den hamnar, hmm...) Så här blev det mer att äta och dricka, och så dansades det. Massor, vilt. Så jäkla kul. Alla dansade, 80-åringarna nästan vildast! :) Hemskt kul, en (usel) bild av hur det såg ut på dansgolvet en bit bakifrån lägger jag också in. Bandet var otroligt bra: två tjejer som sjöng och kunde låta nästan exakt som Bee Gees, ABBA och amerikanska rappare, utan att det blev ett dugg tramsigt eller dåligt. Blandad rolig musik, mest hits från 70--00-talen.

Sen började det spelas nåt som mer lät som nåt slags slavisk folkmusik, och jag vände mig mot en tjej och frågade om detta verkligen var holländskt, för det lät inte så... "Jag vet inte, jag är inte holländare", blev det överraskande svaret. Det visade sig att hon var från Litauen och hade bott i Nederländerna i sex år, dessförinnan hade hon inte kunnat vare sig holländska eller ens engelska -- avundsjuk man blev, hon snackade ju flytande... Jättetrevlig och rolig tjej, vi babblade massor och hade kul. Hon hade flyttat på grund av kärleken... men de funderade allvarligt på att bosätta sig i Litauen istället. Det hon saknade mest var naturen, skog... och att kunna röra sig fritt, för sig själv, utan att det var en massa folk överallt. (Vilket för övrigt påminner lite om hur jag kände mig när vi hade flyttat till Skåne, men hon kände ju så i kubik, förstås.)

Hon presenterade mig för sin holländske pojkvän, hans replik: "Swedish? Hej då!" "Va, schyst!" tyckte jag, "vadå hej då?" "Ähm, jag kan bara 'hej då' och 'Jag älskar dig' och jag tyckte det var lite tidigt att säga så...!" Okej, han var förlåten! :) Det visade sig att de skulle bo på samma hotell som vi, och de hade bil! Weee, vilken tur, vi slapp gå fem kilometer mitt i natten (och dessutom mitt i skogen, som det skulle visa sig). Så vårt uppbrott blev lite hastigt; nu när vi hade funnit detta vänliga par vågade vi inte släppa dem utom synhåll och de hade redan sagt adjö till brudparet. Vi åkte till hotellet och fann att vi inte hade någon minibar utan tog var sin dricka i hotellobbyn där vi satt och pladdrade alla fyra fram till 3-tiden. Killen var EU-motståndare, kritisk mot väldigt mycket med EU, och det var faktiskt väldigt skönt att höra (tyckte jag) -- och ovanligt; alla våra vänner från "kontinenten" är väldigt EU-vänliga annars.

Nästa dag: dusch, hotellfrukost, slappande i solen med de nyfunna vännerna, väntan på skjuts -- och så kom de, vårt ursprungliga värdpar. De körde oss hem till sig där vi snabbt packade våra sista grejer och så var det dags att köra till flygplatsen. Hemresan gick fort och lätt, det är nästan det bästa med Skåne: att slippa åka genom halva Sverige eller flyga jättelångt för att ta sig utomlands. Hemma tidig söndagskväll, välkomnade av sötkissar som hade blivit väl omhändertagna av såväl grannar som släktingar. Så ser en nästan perfekt helg ut... ;)

Katter och passion

Bryter in här med något helt annat. Till att börja med tycker jag att ni kan läsa kommentarerna till mina senaste inlägg, dem om Nederländerna, där förtydligas en del. Och så ska jag strax skriva del V. Tills vidare: först en efterlysning. Häromdagen när jag surfade runt bland en massa olika bloggar hittade jag en jätterolig länk med bilder på katter som hoppade, skitsnygga stillbilder som såg så där halsbrytande vansinniga ut, jag fattar inte hur de är tagna. Det var en länk som hette nåt med catjump.jpg eller nåt sånt, men jag lyckas inte hitta den. Nån som vet i vems blogg det var, eller som har direktlänk?


Här är en gammal kattlänk med söt-söta filmklipp. Så här är det verkligen att ha katt; så många av dessa ögonblick man känner igen. Skitkul faktiskt.

(Hittad nu senast hos Agnes.)



And now to something completely different: Läs Emlas fantastiska beskrivning av en frälsningsupplevelse. Särskilt du som är skeptisk! :)

(Får väl själv skriva om detta ämne nån gång, för det är otroligt intressant. Själv är jag inte religiös men andligt intresserad.)

Nederländerna, del IV

Så kom brudparet också, applåder, champagne och lite tal. Därpå var det tårta. Som jag har lagt in bilder av här. Den var supergod! Vi hade hemskt roligt under tiden vi åt den, babblade med en massa folk, bland annat en frisisk kille (friserna är ett slags minoritetsfolk i Holland och Tyskland) vars svärföräldrar hade tillbringat många semestrar i Sverige, svärmodern hade till och med läst svenska. Så den frisiske killens frus mamma ringdes upp, på killens mobil, och jag fick telefonen i handen. Haha. "Praaataaar duu sveeenskaa?" sa jag. "Jaaag haaar höört att du kan taalaaa sveeenskaa. Stämmer deet, äär deeet riktigt?" Vi pladdrade ett tag på en rolig blandning av svenska, holländska, engelska och tyska, haha. Hon blev så nervös! :)

Det visade sig att en hel del av holländarna kunde lite svenska, och de som inte kunde men ville höra hur det lät blev glatt överraskade när jag sa: "Jaaag trooor att duuu fööörstååår, oom jaag taalaaar lååångsaaamt." Det gjorde de ju. Många av dem hade semestrat i Sverige, några hade svenska ingifta släktingar, som en kille vars pappa hade gift sig med en svensk kvinna. De hade varit i Stenungsund många somrar och killen hade även åkt till Sverige ibland for hunting. "What du you hunt?" frågade jag. "Er... älg... and rådjur!" Han kunde inte de djuren på vare sig engelska eller holländska.


Försenat blev programmet, nu var det meningen att folk skulle dra sig tillbaka till sina hotellrum (på varierande avstånd från borgen) men en timme senare skulle vi vara tillbaka, för kvällens middag och fest. Vårt hotell låg en halvmil bort och vi tyckte det blev knappt med tid, särskilt som vi ju inte hade nån bil... Så älskling ringde hotellet och det visade sig att det var okej att checka in hur sent som helst, de hade öppet 24 timmar om dygnet. Så skönt!

Det pinsamma var bara att det visade sig att det var smoking på kvällen och med andra ord tjusig festblåsa för tjejerna; darling och jag hade inte ens läst igenom papperen ordentligt! (Kan man skylla på att de var på nederländska?!) Så vi kunde inte byta om. Älskling var så arg på sig själv. Han äger ju till och med en smoking! Den har han ju inte så många tillfällen att använda, precis. Typiskt, men vi fick klara oss.


Mer om festen kommer imorgon, tror jag... Nu ska jag i alla fall gå och knyta mig. God natt!

Nederländerna, del III

Japp! Vi var framme i god tid före vigseln, hann till och med ta oss en liten kaffe på en bar mittemot kyrkan, fixa grattiskort och byta skor med mera. Skönt!

Vigseln gick bra, de fick varann och så, men det var en fasligt lång ceremoni. Brudgummen är jude, ej praktiserande, från en hippiefamilj där föräldrarna inte ens är gifta, och bruden katolik. Bröllopet var katolskt, i en katolsk kyrka, med en katolsk fader, Ave Marie-krumbukter framför en Maria med barnet-staty (jag säger krumbukter för att vi inte vare sig hörde eller såg särskilt bra vad som försiggick där) och till och med nattvard. Som tur var fick vi inte för oss att gå fram och ta nattvarden, för då hade nog bruden som god katolik blivit förolämpad, efter vad vi förstod senare.

Efter vigseln och risgrynskastning och lite fotografering vandrade vi bort till bilarna igen. Ja, brudparet åkte ju iväg i sin bil först, förstås. Hur de såg ut ser ni här.

Vi åkte en bit, till nån gammal riddarborg (gud, vilken koll jag har...), där det på borggården var mottagning. Dryck och snacks, tapas. Bild på hur det såg ut lägger jag också in här. (Men om nån vill lära mig hur layouten funkar här blir jag väldigt glad!)

Nederländerna, del II

Efter båttur och restaurangbesök åkte vi hemåt igen, till våra kompisar, dem vi bodde hos. De skulle vara ansvariga för en hel del dagen därpå, vid själva bröllopet, så de skulle resa ner till södra delen av landet, nära gränsen till Belgien, där bröllopet skulle hållas, tidigt dagen därpå.

Det hindrade dem dock inte att, när vi hade varit hemma i någon timme, gå ut igen, till en pub nånstans, där systern till tjejen vi bodde hos offentliggjorde att hon och hennes pojkvän skulle gifta sig. Champagne och fest hela natten... Älskling var med ute, men jag var "hemma" och sov, jättetrött. (Hur vältajmat var det att ställa till med en sån grej när ens syster ska hålla i ett bröllop tidigt dagen därpå?!)

När vi nästa morgon vaknade var det bara en timme tills vi skulle fara ner till södern. Jag hade tyst protesterat hela tiden; vägrade stressa upp på morgonen för att sen få gå omkring i flera timmar i hålan vi skulle vara, innan vigseln till slut skulle sätta igång. Och gå omkring med en massa smink och högklackade skor hela dagen... Men inte förrän nu lyssnade älskling på detta. Han var också jättetrött, inte så konstigt, och vi bestämde med kompisarna att de skulle fixa skjuts åt oss med andra bröllopsgäster från Amsterdam.

Som man hade kunant räkna ut från början blev det dock väldigt bråttom för vårt värdpar och de åkte iväg utan att ha hunnit ordna skjuts åt oss, det skulle de göra per mobil på vägen.

Älskling och jag tog det halvlugnt, åt frukost, duschade... När jag kom ur duschen med bara en handduk om mig hörde jag nån i hallen, nån som höll på med ytterdörren. Det lät som om den var öppen ut i trapphuset och därför ropade jag inte på darling. När dörren sen hade smällt igen visade det sig att det var kompisarnas katt som hade släppts in, antagligen av nån granne, som inte såg oss.

Telefonen ringde och det var våra vänner som hade ordnat skjuts åt oss. Dock var vi tvungna att senast om en halvtimme befinna oss på en av Amsterdams tågstationer, för det var där vi skulle bli hämtade. Nu blev det jättebråttom!! Älskling strök, jag mejkade mig, letade efter grejer, satte på mig smyckena, vi trasslade och sprang hit och dit om varandra. Packning skulle vi också ha med oss, för vi skulle sova en natt på hotell, men så lite som möjligt för bilen vi skulle få åka med var väldigt liten.

När vi var nästan klara ringde älskling efter taxi, som vi skulle ta till stationen. Så stressade vi ihop det sista, taxichauffören ringde på porttelefonen, vi tog våra saker, tog tag i handtaget... Låst. Vi var inlåsta!

Panik, vilken sjuk situation. Jag kom på att det måste ha varit grannen som släppte in katten och inte såg oss som hade låst utifrån med sjutillhållarlåset. Hur kan sånt hända?! Vi var redan sena... Ingen tid att förlora. Älskling öppnade fönstret och bad taxichauffören ringa på hos grannarna för att fråga om nyckel samtidigt som han själv ringde våra kompisar för att höra om de kunde ringa grannen med nyckel och be henne släppa ut oss.

Efter en stund rasslade det i ytterdörren. Ett grått litet huvud stacks in. "Oh, I'm so sorry... I did'nt know..." mumlade hon. "It's OK!" sa vi och skyndade förbi henne ut till taxin. Pust!!! Vid det här laget var pulsen uppe i inte alls nyttiga nivåer men vi påminde varandra att vi nu inte kunde göra nånting, ingenting var upp till oss längre, nu kunde vi bara luta oss tillbaka och slappna av.

Och som tur var så väntade den lilla bilen på oss, med tre jättetrevliga personer i. Ett par timmar tog färden söderut och det gick bra, just tack vare att de andra var så trevliga. Nu var vi minsann ute på bonnlandet, där bruden kom ifrån...




Fortsättning följer, med vigsel och fest...

Nederländerna, del I

Nu har jag inte mycket att skylla på, förutom att jag har en förkylning i hela huvudet... Tid har jag, dator har jag, bilder har jag. Sålunda: Här börjar berättelsen om bröllopet i Nederländerna som vi var på för ett par veckor sen!

Jag har ju tidigare skrivit lite grann om när vi på fredagskvällen åkte runt i kompisars argentinska f d livbåt med motor från en rysk lastbil anno 1949, och här kommer först lite bilder från det.



(Och om det skulle komma in några kattbilder i detta inlägg, vilket det ser ut som det gör, på min dator, så hör de till föregående inlägg.)

Vem vet

Du är en Saga för god för att vara sann
det är en saga i sig att vi funnit varann
vi kunde lika gärna
aldrig nånsin mötts
eller var vårt möte
redan bestämt långt innan vi fötts

(Lisa Ekdahl, Vem vet)

Bomullsboll

Zzzzzover. Snyter mig. Hostar. Läser. Snyter mig. Knaprar Fisherman. Slumrar. Äter Esberitox. Läser. Kattgosar. Äter Fisherman. Dricker te. Läser. Sover. Snyter mig. Nyser. Snyter mig. Torkar ögonen. Läser. Äter Esberitox. Sover. Snyter mig. Dricker Echinagard. Mer Fisherman. Hostar. Sover. Läser. Skyr ljuset. Nyser. Sover. Tar vitaminer. Hostar, nyser. Dricker te, och saft med aloe vera-juice. Sover. Läser. Snyter mig. Nyser. Snyter mig.


Det jag läser är Låt den rätte komma in. Wow, vilken bok!! Den är ju alldeles fantastisk. En av de Bästa. Faktiskt. Skulle så fruktansvärt gärna rekommendera den till alla, och till min älskling, men han tål inte blod... :-/ Hur är det, Eva, klarar du av denna bok?

Såpareplik

- Hejjaghinnerintepratanu,jagserpåSkildaVärldarochvarjereplikären nyckelreplik!!Ringersen,hejdå!


(Jag till bror, under första säsongen av Skilda Världar.)



Hahahahahahahaaaaa, jag döööör!!!

Förkylt

Jag snyter mig och tvättar händerna.

Jag kissar ut allt te och tvättar händerna.

Jag snyter mig och tvättar händerna.

Jag kissar ut allt te och tvättar händerna.

Jag snyter mig och tvättar händerna.

Jag kissar ut allt te och tvättar händerna.

Jag snyter mig och tvättar händerna.

Jag kissar ut allt te och tvättar händerna.




Handduken torkar fan aldrig.

Lite av röran i mitt huvud

Oh, God, jag har drömt feberdrömmar, ångest, snor, kallsvett, frusit, näsdukar, högt spinnande kattunge i håret, vaknat till lite då och då, smärta i halsen, täppt men rinnande näsa, lite te, lite vatten, lite halstablett, lite toa, vilken jävla natt. Och på grund av att jag nu är så genomförkyld skrämde jag iväg pappa som tog sitt pick och pack och drog till bror istället, där han ska övernatta. Snyft!!! Här träffar man sitt livs största idol ett par tre gånger om året och så vill man umgås, ta långa promenader och dryfta livets stora frågor (samt tramsa en hel del) -- och första gången man träffas i år reser han iväg på en sedan länge emotsedd (och sanslöst välbehövlig!) semester när vi ska bo hos honom, andra gången (nu) är han tvungen att bege sig härifrån när jag väl är ledig, bara för en urfånig väldigt smittsam förkylnings skull!!! Grrr.


Men man får minsann perspektiv på tillvaron. Läser en bok som känns som en av de allra viktigaste jag någonsin har fått ta del av. Vilka kloka tankar, vilken fantastisk människa hon måste ha varit, Eva X Moberg; varför har jag inte upptäckt det förut?



Slår mig ner vid datorn för att blogga lite om boken, kanske citera lite av den här kloka fina kvinnans tankar... då ser jag att jag har fått ett mejl, ett långt mejl från en arg och ledsen och sviken och upprörd vän... Det berör mig, förstås, det också, och jag kommer av mig lite i mina Moberg-tankar. Minns och känner. Igen mig, också.


Hinner knappt smälta detta (vi tar det mer på telefon, eller hur? Ikväll eller imorgon. Jag vet ju att du läser min blogg, fina!) förrän en annan, inte mindre upprörd vän loggar in på msn och skriver om sin gårdagskväll. Jag har så mycket bomull i huvudet och overklighetskänslor så jag kan inte komma med så mycket vettigt, men du vet att jag tänker massa på dig också, söta lilla N. Vilken jävla röra.


Nåväl, min bok finns ju kvar, och jag borde ju ha lärt mig vid det här laget att inte utlova dagböcker om det och det, för det blir nåt slags stress att sen uppfylla det (hmm, Hollandsbröllop till exempel...), men Moberg-boken finns ju trots allt kvar, och den heter Texter ur Aftonbladet, om ni vill försöka få tag i den. Om jag hinner och orkar så ska jag skriva mer om den, senare.


Tar en av mina otäcka ångestdrömmar från inatt/imorse istället: Jag jobbade på mitt nuvarande jobb men ändå befann vi oss, jag och en tjej som gick i min klass ända från dagis upp till och med gymnasiet, plötsligt i en skolmatsal tillhörande ett högstadium. Där tog vi för oss av maten i den högljudda och ganska hotfulla miljön, efter att vi hade krånglat oss dit i närmast oändliga korridorer och genom flertalet kapprum. Det hemska var att vi var där för att konfirmera oss! Vi satt i en filmsal tillsammans med högstadieungarna och såg nån film som dock inte hade det minsta med konfirmation att göra, och plötsligt bröt helvetet loss. En av killarna hoppade fram till filmduken, drog en pistol och sköt vilt omkring sig. Lärarna brydde sig bara så där lite lagom, det hörde på något sätt till vanligheterna, detta. Jag var förstenad av skräck, minns inte hur min "kompis" reagerade (vi hade inte världens bästa kompisförhållande ens i min dröm) men några lärare runt mig småpratade bara lite lugnt med varann medan dramat pågick. Mitt under allt detta gick det upp för mig varför vi var där. Och jag förstod ingenting alls. Varför skulle vi konfirmeras? Min kompis var inte ens protestant, och själv hade jag ju konfirmerats nästan tjugo år tidigare. Varför skulle jag göra om det? Och varför reagerade alla som om det var så självklart? Oerhört konsigt, och ångesten blev inte mindre av att det var så naturligt för alla att jag skulle gå där på högstadiet tillsammans med dessa ungar, beväpnade killar och bystiga små blondiner. Hjääälp. Det var väldigt svårt att ta sig ut sen, och det var jättejobbigt. Min "kompis" smet iväg före mig och jag hade inget lokalsinne ens i drömmen utan virrade bort mig i alla korridorer. Det var skitjobbigt, men sen avlöstes den drömmen av en annan, minst lika otäck, som gick ut bland annat på att älskling sprang ifrån mig och vägrade låta mig åka i hans bil, jag vrålade "Jag hatar dig!!!" och att Saga var med men försökte begå självmord genom att gå rakt ut i havet.


Pust... Undra på att man känner sig sjuk...??

Är det inte det ena...

Jahaja, mina stolpiller hjälpte direkt, nu blöder inte dumma tarmen längre. Å andra sidan har det inte hjälpt att älskling har sovit i vardagsrummet nu i flera nätter; idag bröt superförkylningen ut på mig också. Suck. Har så ont i halsen så jag inte kan svälja, det är så gräsligt.


Underbart mysig dag ändå med gosiga släktingar: syskon med sambo + myspappa. Supergoda tacos!!! Vegfärs så klart, rekommenderar mince, ingen e-hec här inte! E-hec finns i tarmen hos en procent av all nötboskap, är inte det en skrämmande siffra? Sluta äta kor.

Svalas svada

Den fina, kloka flickan med det vackra namnet, Svala, skriver så här söta saker om lilla mig och mitt tilltag i går kväll:



Ljusstråle!
Skrivet: 9 september kl. 22:48
Livet kan bli alldeles POFF härligt när små solstrålar når fram och lyser upp tillvaron lite! Små oväntade moment som får en att bli riktigt glad! Crrly, min mentor i blogg-konsten, ringde innan ikväll. Tjejen ringde! Hon ringde! Sån tuffing, så jäkla skön! Vi har nätverkat ett bra tag nu och så bara lyfter hon luren och slår en pling till Staffanstorp! Och gjorde mig så jäkla GLAD! Nu ser jag fram emot att prata o skratta mycket framöver med denna väldigt charmiga och roliga krylltott!



Oj. *glad* Vilka fina ord. Lägger dem här för att titta lite på ibland. Ser jättemycket fram emot att träffa henne på riktigt!

Mmmmmmmmmmys

Jag måste göra lite reklam. Sorry, men jag tjänar inget på detta, jag lovar!

Godaste, bästa maten och trevligaste hemsidan och för all del trevligaste innehavarna också: Par i mat! Rekommenderas om du har vägarna förbi. Ligger vid Center Syd, Willys, E6:an.

Har just avnjutit hämtmat därifrån: potatissallad, bulgursallad, morötter, jordärtskockssås, med mera, med mera.



Och ett förtydligande till tidigare inlägg, om gåtan jag grunnade på: Nej, nej, jag är inte avundsjuk. Däremot till lika delar Fascinerad och Förvånad över detta i mitt tycke överdrivna intresse för vad människan särskilt av honkön önskar smycka sig med.


Så ere.

Omnämnd

Jojo, nu har man figurerat ett par gånger i The Lindas blogg, nu senast för nån vecka sen med ett gratis tips till bokförläggare (varsågoda) och lite fjäsk. På det kommer man långt...?!

"Mail


Hej kära mat-Linda! :)
Om du nu inte skulle platsa istället för Tina eller Niklas i SVT (Vad vet jag?! ;) så har jag ÄNNU ett bokprojekt åt dig: Kokbok! Jäää! Massa Linda-pajer och husmanskost! Whaddasay?!
Kram för att du alltid lyser upp min dag!
/crrly
crrly.blogspot.com

Linda svara: Om TV4 ringer så ställer jag upp. Som hela Sveriges blåbärspajsmamma. Jag är skitbra på pyssel också, pärlor, filttyg och flörtkulor och sånt. Och virka."



Där ser man.

En gåta.

Hur kan det komma sig att det verkar som om det är de tråkigaste blogginläggen om mode och höstens väskor etc, etc som läses mest och kommenteras mest?

Urrrk. Och snarrrk. Fy fan så ointressant och supertråkigt.

Förlåt

Förlåt förresten att jag bara skriver blaj och inget om Holland som jag lovade. Ska bara ta mig samman. Är så trött, så fruktansvärt utmattad, är jättestresskänslig, har jag märkt. Det blev lite för mycket förra helgen... *puh*

Jag är trött, som sagt, jämt, känns det som. Jobba heltid, när fan ska man hinna leva också? Jag vill ju göra en massa, blir galen av att inte ha tid eller ork. Det är ju därför jag mår så dåligt emellanåt, vill för mycket, orkar inte, försöker ändå, tappar fotfästet nästan totalt. Och så har jag inte ens familj, liksom. Jag menar barn och så. Eller jag menar snarare barn. (Inte "och så", vad skulle det vara?) Hur tusan orkar folk?? Men jag har ju katterna. När jag kommer hem vill lillmissen leka, piper som en dåre tills jag kommer ut i trädgården och leker kurragömma med henne (ganska enerverande fast det är gulligt, man blir ju stressad av pipandet!). Och när älskling kommer hem ser han en massa stök och så börjar han diska, städa... Vilket stressar mig, det med. Suck.

Var hos farbror doktorn idag. En ganska överlägsen sådan, suck. Han ger ingenting för mina egna teorier, verkar avfärda dem som totalt ointressanta. Ulcerös kolit har följaktligen ingenting att göra med hur man mår för övrigt, hur man lever, hur man känner sig, stress, kost, ingenting. Icke. Dubbelsuck. För jag stress på tal exempelvis är det vissa läkare (som den här) som får något irriterat "lilla gumman" i blicken. Gaah.

Han gjorde rektoskopoi på mig. Det gör så ont, jag grät, vilket i och för sig var skönt. Det var nog länge sen jag grät. Det är en sån j-a lögn att det inte skulle kännas nåt i ändtarmen! De som skriver så (på flera sajter) har garanterat inte genomgått en sån själv, inte med en blödande ändtarm i alla fall. Jag är i alla fall jäkligt van vid det här laget och vet hur man ska göra för att slappna av. Men med nåt som känns som en cykelpump uppkörd där bak så...



Nuuuuu kom min älskade pappa far för att hälsa på, så nu ska jag sluta tråka mig. Egentligen är jag ju glad. (Om jag bara kunde må lite lite bättre, doktorn var arg för att jag nonchalerar min blödande tarm...)

Drömmar

Jag drömde två extremt konstiga drömmar inatt/imorse. Är det roligt eller tråkigt att läsa om andras absurda drömmar? Jag vet inte. Det kanske beror på. Bestämmer du dig för att det är tråkigt så låt bli att läsa, helt enkelt.

Den första drömmen handlar om en stalker jag har haft. Jag drömde att han kom in i vår trädgård, när jag var ensam hemma, och var jobbig, så där stalkig. Jag bda honom rätt aggressivt att dra åt helvete och trodde att han hade gjort det, men vem sitter där i köket när jag kommer in? Jodå, han. Med en tidning och har gjort sig hemmastadd. Jag dödade honom *jäää!* med en lätt snudd på struphuvudet (!), sen tog jag en kniv och började snitta hans öron. Bara rispor och repor, så där.

Sen kom jag på att hans bil stod utanför, och jag måste göra mig av med både den och honom! Så helt plötsligt var jag i huset där jag växte upp och jag tog hans bil med liket i och körde in i skogen för att dumpa honom. Men jag måste ha kommit på andra tankar, för istället pratade jag med min familj och bekände mitt brott, vi skulle åka till polisen med bilen och liket och anmäla mig. På väg till polishuset passerade vi stan och glömde vårt ärende och fikade på ett kafé istället. Sen vaknade jag. Hmm.

Klockan sex vaknade jag till lite av nyheterna på P1, och det var en ganska ingående och detaljerad skildring av livet i New Orelans, så då hamnade jag givetvis där i nästa dröm. Jag var iklädd min vita frottémorgonrock, men jag måste ha haft kläder under, för efter att ha bevittnat en färgad familjs försök att bada i ett jättesmutsigt dike med jättedjupt kolsvart vatten gav jag min morgonrock till en hemskt frusen dotter i familjen. Så blev vi vänner, jag fick komma in i deras hus, darling var också med, och vi levde där med dem ett tag. En del människor hade fått med sig sina husdjur, av någon anledning schäfrar, så det fanns en fem sex schäfrar vid huset. Någon hade grävt ett stort hål i gyttjan på en f d ridbana och bundit hundarna vid ett gammalt hinder, och jag kommer ihåg att älskling och jag insåg att hundarna skulle slängas ner där för att dö, för maten räckte inte till dem också. Får fanns det med, men de försvann ett efter ett, de blev mat. Huset var gammalt och av trä, byggt av Martin Luther Kings svärmor! (Hihi...)

Vi hade lite problem när vi bodde där med familjen för vi ville absolut ha tag i en fax. Det var nämligen så att vi "faxväxlade" med Anna, men hon hade flyttat (ihop med sin älskling!), så vi måste ha en annan fax (?!) för att faxa till hennes nya adress! (Hmm.) Dessutom var det hela tiden vykort som vi faxade till varandra, verkar lite krångligt. Och jag fick aldrig veta hur det slutade, för sen var klockan plötsligt halv åtta och älskling tvingade upp mig...

Åååh!

Jag som älskar getter!! Vilken underbar sötnos.


Jag borde verkligen bo på landet.




Men jag är verkligen inte stolt över att vara människa.

Musiknostalgi

Trafikstockningar och det faktum att jag inte hade någon musik på i bilen gjorde att jag vann lite plats för egna funderingar i bilen på väg till jobbet.

Kom att tänka på en hel del låtar från min uppväxt och mina tonår. Vad konstigt det var egentligen -- en hel del låtar hade jag verkligen ett hat-kärleksförhållande till! Nu menar jag inte låtar som jag först gillade för att sen tycka illa om när de blev sönderspelade på radio, nej, en hel del låtar hatade jag först för att sen börja tycka väldigt mycket om.

Som till exempel en speciell låt med Scritti Politti. Den förföljde Carin och mig, vi var galna på den. När jag återhörde den några år senare hörde jag hur jäkla bra den var! För att inte tala om den där tjatiga Da da da, som jag verkligen avskydde när jag var i elvaårsåldern och hörde den de första gångerna, på semester i England, det kommer jag tydligt ihåg. Framemot slutet av 80-talet tyckte jag den var urskön.

När People are people kom tyckte jag att den bara var skramlig och jobbig; det var först efter ett par år som jag började uppskatta den. Depeche Mode fick jag ta lite i taget, men sen gillade jag nästan allt med dem. Tyckte inte om de lugna låtarna, och Blasphemous rumours fick jag mardrömmar av! På grund av den läskiga andningen i slutet, förstås.

Jag var ett väldigt känsligt barn. Förutom att jag fick mardrömmar av vildvittrorna när Ronja utkom så var jag dessutom livrädd för Polices låt Murder by numbers, som fanns på samma skiva (men jag köpte kassetter, det var enklare) som Every breath you take (som jag däremot gillade jättemycket). Ronja fick lillebror ha på sitt rum (han hade inte läst den) och Police-kassetten fick ligga i groventrén. (En annan jätteotäck bok var Arsenal + Tottenham = mord, bara för att titeln och framsidan var läskiga. Men den mest ångestframkallande boken var En ring av järn (tror jag det var, eller var det Lövhäxan?), av den blev jag så skräckslagen att jag nästan förlorade förståndet helt. Men det är en annan historia.)

Det absolut värsta med 80-talsmusiken var gitarrsolona, vem hade egentligen glädje av dem?! Ja, förutom gitarristerna själva då, och alla superpinsamma killar som spelade luftgitarr på fester och dansgolv. (Så fult att jag fortfarande nästan rodnar när jag tänker på det!) Annars var det väldigt svårt att välja mellan synth och hårdrock, jag förstod aldrig varför man måste begränsa sig och dessutom var jag väldigt förälskad i Paul Young.

På våra vartannat-år-bilsemestrar ner i Europa med familjen gällde det att ha något som alla kunde lyssna på... Och det var alltid så typiskt. Mamma och pappa kunde lyssna ett bra tag och inte säga nåt... men så kom det fördömda gitarrsolot, och lika ofelbart kom det omedelbart från föräldrarna: "Näää, usch, vad är det här för musik??!" Det som gick hem hos alla vid den här tiden var något som vi lite vanvördigt kanske kallade "negerdisco" och bestod av till exempel Michael Jackson, Lionel Richie (ett STORT hatobjekt nuförtiden hos mig!!), Whitney Houston och Five Star men även Phil Collins (uschiamej...), Level 42 och... hmm, någonting med gitarrer också, måste det ju vara, men det hade ju å andra sidan nästan alla artister vid den här tiden.

Favoritlåtar då?! Girls just wanna have fun var en stooor favorit, länge, och Cyndi Lauper en förebild vad gällde allt möjligt, särskilt klädstil och frisyrer (som jag aldrig fick kopiera...). Min allra första favoritlåt, som satte sig i såväl hjärta som underliv (ursäkta) var (skratta inte nu) Freestyles Nära dig. Och det har mycket med mitt allra första minne till den att göra också, det var en mycket speciell och laddad situation. (Hallå, inte riktigt som ni tror, jag var 8 eller 9!)

"Min bästa låt" under säkert flera år, bara för att jag aldrig fick tag i den själv, var Walk the dinosaur, hette den va? "Boom, boom, lacka-lacka-lacka boom, boom, boom lacka, lacka boom, boom." Särskilt för den intelligenta texten! ;)


Nu ska jag ta en lunchpromenad. Återkommer kanske i ämnet! :)

Och: Kommentarer är givetvis välkomna!